Känn ingen sorg för mig Göteborg

För några dagar var jag tillbaka i det som var min hemstad i några turbulenta år av mitt liv. Jag promenerade på samma gator, handlade på samma affärer, fikade på samma caféer och andades samma luft. Men den här gången hade jag min familj med. Att se Stella springa fram på Vasagatans cykelbana kändes nostalgiskt och märkligt. Jag hade aldrig trott när jag cyklade den vägen till och från tentor på Viktoriagatan, att min dotter skulle springa där flera år senare. Jag trodde nog att livet skulle ta en annan riktning.

Utöver att vara sentimental har vi haft en härlig weekend. Vi bodde på fint hotell, hade jättemysigt med familjen , åt goda middagar, åkte karuseller på Liseberg, kollade läskiga djur på Universeum, strosade på stan - kort sagt turistade runt en del. Jag önskar att jag i allt virrvarr som det är att resa med två barn, haft mer tid att prata med min syster, men så är det ju när man inte är helt ensamma. Och det var fantastiskt härligt att stråla samman allihopa. Stella blev tyvärr lite krasslig på söndagen men överlag har hon skött sig jättebra och varit strålande glad mest hela tiden.

Spännande lekpark i Haga.

Kaninresan på Liseberg - gulligt och inte läskigt.

Fiskarna kan simma. Jag kan inte simma mamma.

Chillar på hotellet och kollar på skriet, aka Emils pappa blir arg.

Jag är modig tjej som flyger flygplan.

Packning och födelsedagsstenar

Idag har vi försökt njuta av fint väder och samtidigt göra massor av saker. Det gick sådär. Halvligger i soffan helt färdig med värkande rygg. Har tvättat, städat, packat, pluggat och gjort massor av annat. Men nu blir det semester i några dagar (eller snarare fullt upp). Tidigt imorgon åker vi till Göteborg där vi stannar till på måndag. Har hört att de väntar med regn och oväder på oss.

På jakt efter fina stenar till morbror som fyller år.

Snart ska vi flyga flygplan!

Familjen

Igår var Stella uppspelt över att hennes efterlängtade bror äntligen skulle komma. Hon räknade upp sin familj på fingrarna. "Min pappa Igge, min mamma Saja och min stojebjoj Moje. Moje också min kompis." När hennes storebror/kompis kom gav de sig ut för att leka. Kvar satt vi föräldrar och försökte vänja oss vid att vara ensamma hemma.

Sommarvärme och skitsnack

I helgen har vi för första gången i år varit på stranden, till Stellas stora glädje. "Jag badar! Kall atti!"
Vi har spankulerat barfota på vår gräsmatta. Jag har druckit kaffe i solen och läst medan Stella har lekt. Härligt. Sedan smet Stella över till grannarna och snackade skit om mig. När jag gick förbi hörde jag henne i förtrolig ton redogöra för att mamma minsann var jättearg och sa nej nej nej till Stella. (Detta sades medan hon satt i knä på vår snälla granne och lät henne stryka Stellas hår, medan Stella såg ytterst vän och samtidigt lite sårbar ut.) Den lilla rackaren.

Jag vill kramas, men inte med Stina

Det finns många, ibland kanske motstridiga, känslor hos en tvååring. På promenad i fredags berättade hon att Stina kramade henne. Hur kändes det, frågade jag och förväntade mig ett helt annat svar än det som kom. "Jag blev rädd" svarade denna komplexa och helt fantastiska lilla varelse. Sedan berättade hon att hon blir arg när pedagogerna säger att man ska kramas istället för att puttas. (För övrigt får vi noggranna redogörelser varje dag över vem som har puttat vem. Aldrig varför.) En stund senare gungar hon högt i lekparken, ropar "Mamma, kom, jag vill krama dig"... Hemma dirigerar hon så att pussar och kramar blir rättvist fördelade. Ibland ger hon order "Mamma, du ska pussa pappa nu".

Gröna kläder och funderingar

Jag tog en liten paus. Det är konstigt att när man har mycket att göra så känns det alltid som värst när man är nära att avsluta. Nu är det inte många veckor kvar av terminen, både på jobbet och på min utbildning, och det känns nästan omöjligt att avsluta allt och hinna färdigt det man vill - istället skulle jag behöva fokusera på att det snart är klart.  Det är ungefär som att när jag ser målet så känns det extra tungt att springa de sista meterna istället för tvärtom. Märkligt.

Idag lämnade jag Stella på förskolan iklädd gröna kläder. De har grön fest idag. Hon småsprang på vägen mot förskolan, stannade och pekade "Titta mamma, där är min förskola. Jag ska ha gröna kläder på min förskola idag." Sen skrattade hon högt.

Förra helgen var vi ute mycket. Här är en bild från när vi var i en lekpark med Stellas farmor.

Och för en vecka sedan ungefär så firade jag och Stellas pappa 5 år tillsammans. En märker att en börjar bli gammal när 5 år känns som väldigt kort tid. Minns fortfarande på gymnasiet när en räknade månader en varit ihop...

Moodswings

Vi är sjuka igen, eller snarare så är båda barnen sjuka och jag hostar fortfarande irriterande mycket. Vi fick ställa in alla helgens roliga planer, middagar, dater och kalas för att stanna hemma istället. Förutom det så njuter vi av helg. Lagar god mat, busar, badar, åker bil (tur att Stella älskar att åka bil, rätt ofta är räddningen en trotsig dag att ta bilen och handla - behövs inte mer än så), och andra små saker. Och just det. Trotsåldern! En härlig tid som illustreras på de risiga bilderna nedan.

Bamsehatt och citat

"Jag har fått den av min storebror. Min bamsehatt. Min storebror."
"Hejdå mamma jobba bugga. Ses sen. Jag åka russkana. Ingen förskola. Ingen lördag söndag. Inge dodi." (Bugga: plugga, dodi: godis)

Vab

Kaninen får höra en saga om olika djur. "Inte farlig lejon", berättar hon och stryker varsamt kaninens öron.

Idag är vi hemma. Stella har hostat och hostat hela natten, stackaren, och till sist började jag också hosta nästan likadant. Sov kanske 2 timmar så vid halv fem på morgonen bestämde jag att det var läge att ha en hemmadag eller två för att vila upp våra halsar. Stella verkar ändå pigg, har ingen feber och varken hostar eller snorar nu på dagen. Själv känner jag mig mindre ynklig än igår även om jag är ganska trött. Men det kanske är precis vad som behövs - en dag att bara bygga tågbanor och läsa böcker och inte tänka på så mycket annat än nuet...

Hosta, teater och stress

Igår var det hostigt och idag var det hostigt värre. Jag har haft ont i halsen och känt mig allmänt hängig större delen av dagen. Tur då att Stellas pappa var pigg och kunde vara ute och leka med henne hela förmiddagen medan jag pluggade och försökte krya på mig.

Stella sov knappt något på dagen och hostade desto mer så vi var tveksamma till om vi skulle kunna följa våra planer för eftermiddagen. Men hon var peppad, verkade pigg och sugen så vi bestämde oss för att göra ett försök och begav oss på Stellas första teaterföreställning. Det var första barnteatern för oss alla tre och vi var mycket nöjda. Stella satt uppslukad i de trettio minuter som föreställningen varade och vi också, förutom när vi iakttog henne. När föreställningen var slut delade skådespelarna ut en liten bok, en saga om pjäsen, som alla fick ta med sig hem. Vi bjöds även på fika samt fick med en affisch att sätta upp hemma. Det var så kul att höra alla barn, inte bara Stella, efteråt när de berättade om föreställningen. Stella var så nöjd med sin lilla bok och satt tyst hela vägen hem i bilen och läste i den. När vi lagade middag spelade hon själv upp en spännande scen från pjäsen och jag hade svårt att hålla mig för skratt. Kanske en blivande skådespelartalang? Hon har iallafall en dramatisk ådra och intresse för rollspel.

Vi har haft en lugn helg. Jag har känt mig väldigt trött, hängig och stressad. För första gången sedan februari har jag känt att jag bara vill pausa. Skulle vilja ha en helg, eller bara en dag under helgen, då jag inte har texter som ska skrivas, böcker som ska läsas och uppgifter som göras klart. Bara tanken på att det alltid är något jag borde göra är så stressande. Börjar längta till sommaren, när jag avslutat min kurs och kan ha lite mer fritid. På förmiddagen kände jag mig så ynklig då jag satte mig framför datorn för att färdigställa en av tre uppgifter som jag håller på med. Efter en promenad med Stella och hennes pappa då jag fick klaga och gnälla lite så tog jag mig i kragen och gjorde klart det jag måste. Nu är klockan 20.30 och jag ska inte plugga mer för idag. Ska jag dricka en stor kopp te med honung och bara slappa så att jag orkar jobba imorgon.