Vips så har halva sommaren gått. Svisch! Den här sommaren kommer vi inte att minnas som lika varm som förra, men ändå har vi hunnit njuta av sol, bad, regn, myggbett, sovmorgon, sena kvällar, skratt, gråt, god mat, tid att busa och många kvällar framför serier, filmer eller spännande deckare.
Innan 12-åringen åkte till sin mamma hann vi med en vecka i Göteborg.
|
Exploring the woods |
|
Kaninresan på Liseberg - en karusell i Stellas smak. |
|
Ett glas vin och ostörd konversation! |
I Göteborg hann vi hänga massor i Slottskogen, åka ut till skärgården, trängas på Liseberg i 29 graders värme (vissa exalterade, andra kallsvettiga), äta god mat, promenera mycket och hänga med Stellas moster. Sedan åkte vi hem och njöt av vara hemma i några dagar.
Jag har förstått att det tar ganska lång tid för mig att gå ner i varv. Att jag behöver flera dagars "tråkvila" efter att ha varit bortrest med massor av aktiviteter hela dagarna. Sådana där dagar hemma, då inget särskilt egentligen händer - den egentliga semestervilan. Jag brukar ha svårt för det, blir lätt rastlös och känner mig ostimulerad, men egentligen skulle jag behöva låsa in mig i en stuga i skogen och ha det så i några dagar för att återhämta mig. Tänker att det är så med barn också. Att efter en resa fylld med stimulans behövs några tråkiga dagar, att fylla med sina egna lekar istället för att serveras aktiviteter av vuxna hela tiden. Lära sig ha tråkigt och lära sig aktivera sig själv.