Äntligen helg!

Det är lördagsmorgon och leken är i full gång. Stella, Albin och lilla Lo är och badar. Halva vardagsrummet är för tillfället blött på riktigt, men jag njuter av att hon roar sig själv och dricker kaffe i soffan istället.

Hela veckan har jag längtat efter helgen. Har varit lite krasslig och mycket trött. Varje dag när jag gått hem från jobbet har jag sett fredagen framför mig som en målbild och längtat. Igår var det äntligen dags att packa ihop och hämta Stella från förskolan. Åh så skönt! Vi brukar alltid mysa till det lite extra och fika något gott till mellanmål på fredagar. Igår smakade det extra gott.

19 februari; ett ögonblick

Sitter i soffan med ond värkande rygg och tittar på konståkning medan jag grubblar över jobbsaker och samtidigt kollar mail. I bakgrunden lyssnar jag på Stella som tjattrar för fullt från sin säng. Hon läser en saga för någon docka eller kanske ett gosedjur och det är fascinerande hur väl hon minns exakta formuleringar från sina böcker. Multitasking - för mig alltså.

Idag smet jag från jobbet tidigt och hämtade Stella. Sedan var vi ute ända till det var dags för middag. Så skönt med frisk luft.

Åh.

Det är söndagsmorgon och hon springer omkring som en liten virvelvind, just nu i badbyxor och grön tröja, men nyss i shorts och en annan tröja. Ibland stannar hon till och ger mig tre-fyra intensiva pussar med ögonen slutna. Treåringar är härliga. Nya problem och grubblerier i föräldraskapet kommer nog att göra sig påminda allt oftare under våren har jag en känsla av. Hur mycket i-pad är egentligen lagom? Och hur ska jag tackla det där nyvunna prinsessintresset, som tack och lov ännu inskränker sig till den lilla prinsessan?
I fredags kom hon hem från förskolan med fyra skrynkliga hjärtan. Tre stycken gjorda i piprensare, som högtidligt delades ut till pappa och storebror och en som var till en kompis på förskolan. Ett hjärta fanns kvar, glittrigt i papper. På baksidan står det "Från Stella till mamma". Åh.

Kämpar på

Vi kämpar på i vad som känns som en av de tyngre månaderna. Nu har vi i princip klarat av halva februari, inklusive en magsjuka och några svåra saker på jobbet. Andra halvan ska väl gå den med!

Klättra!

Frukost är inte alltid dagens bästa stund.

Helt plötsligt är ögonen gröna, inte längre blå.

Veckans bilder

Magsjukan slog till.

Magsjukan försvann och vi slapp isolera oss.

På biblioteket...

...och spökar!

Cool tofs?

 Stella är cool i sin nya hjälm. Eller, egentligen är hon ju cool nästan jämt. När vi var och handlade för någon dag sedan fick hon syn på en bild på mamma och pappa på affären. Och när vi såg på nyhetsmorgon i helgen pekade hon på Steffo och undrade vad pappa gjorde på tv. Han kanske inte tyckte det var lika coolt. Imorse stod jag framför spegeln och satte upp håret. Stella tittade, tvivlande, upp på mig och frågade "Tycker du om tofsar mamma, tycker du att du är fin?" Sedan erbjöd hon sig att ta bort min tofs.

Tandläkaren

Idag var en stor dag. Äntligen var det dags, efter flera månaders - kanske ett halvt års - väntan. Tandläkaren. Stellas allra viktigaste date. Som hon helst leker att hon ska åka till. Tandläkaren var otroligt pedagogisk och fantastiskt bra på att hantera barn. Stella fick åka upp och ner i stolen, både hålla i och testa en massa olika instrument och gapade stort och lydigt. Sken som en sol när hon fick beröm för sina tänder. Räknade noga själv hur många tänder hon kunde hitta ( en, två tre, fjorton, femton, sexton, arton, nitton, sugo). Istället för en leksak från tandläkarens låda valde hon en alldeles ny tandborste. En grön, som hon krampaktigt höll i hela vägen hem...

Kalas

I helgen var vi alla trötta och lite krassliga, iallafall jag. Stella har varit på kalas hos en kompis från förskolan och det var såklart en spännande händelse. Dans, lek, bus och fiskedamm med godispåse. Tyvärr kom den rackarns mamman och gömde godispåsen efter två ynka karameller, men den som spar har ju kvar.

Kolla mamma! Goodiis!

Multiplaying: tre lekar samtidigt!

Du ska få ett panoramafönster

Kristina Lugn kanske inte tänkte på Stella när hon skrev detta, men det gör jag:

Du ska få ett

panoramafönster
i barnbidrag.
Stjärnhimlen ska vara
din vardagsrumstapet
och Mozart ska skriva musiken.

Du ska få ett hem
som älskar dig.
Du ska få ett sinne
för humor.
Och Strindbergs
samlade verk.

Och alla mina barnbarn.
Min present till dig
är att du ska tala många
språk och tåla all
slags väderlek.
Du ska få god
markkontakt och
svindlande takhöjd
med stuckaturer.
Du ska få ett liv som
förlåter dig allt.

Klar i tanken ska du vara.
Och stark i känslan.
Du ska få ha roligt.
Allt detta står i
hemförsäkringen.
Du ska få vara ifred.

Mitt underhållsbidrag
till dig är att du aldrig
någonsin kommer att
sluta hoppas.
Du ska få ett modigt hjärta.
Och ett dristigt intellekt.

Och ett gott omdöme.

Den du litar på
släpper inte din hand.
Min julklapp till dig
är att om du faller
så ska medmänniskorna
glädjas åt att
få ta emot dig.

Ett vänligt leende
ska gå genom
hela din resa.
En frisedel ska jag
sända från
min ensamhet.
Du ska inte få
ärva någonting
alls av mig.
Men du ska få

alla pengarna.

Nästa jul!

Ibland, när en längtar tillbaka till julafton mycket, åker julklänningen på och julavsnittet av Madicken går på högvarv.