Det är stressigt på mitt jobb nu. Jag är tyvärr en sån som lätt blir stressad och särskilt när jag kommit tillbaka från föräldraledighetslunken då livet liksom går i ett annat tempo. Nu är det inte fler inskolningar men istället sjukdomar: magsjukor och ständiga förkylningar, femårsgrupper, administrativa uppgifter, möten som ska planeras, små projekt som ska startas och en ständigt närvarande känsla av att något är glömt och inte har hunnits med. Idag har jag och mina kollegor på avdelningen ackompanjerats av en liten kör på typ 5-6 små ettåringar varav några har riktigt gälla röster som gallskrikit till och från, i vissa fall kändes det som konstant, i några timmar. Det är ju lätt att det smittar andra om en liten är trött, ledsen eller krasslig och borde ha stannat hemma.
Samtidigt som jag känner mig mycket stressad vissa dagar eftersom det är så mycket som ska fixas när man startar upp en ny avdelning och alla skolas in intensivt, så känner jag också en annan slags stress på grund av att dagarna går så snabbt och veckorna försvinner en efter en. Ibland hinner jag inte träffa Stella på morgonen om jag börjar jobba tidigt och ibland när jag slutar sent så hinner jag bara vara med henne i typ 2 timmar innan hon somnar. Och helgerna går såklart så fort som helger brukar göra. Det känns ibland som att allt går så snabbt att jag inte hinner njuta tillräckligt av nuet.
Därför är jag tacksam över att jag kommit på ett litet knep som gör det lättare. Jag ser till att ha små "stoppskyltar" inplanerade på den 110km/h-sträcka som är livet just nu. Dessa ska gärna vara av olika sorter också. Någon kul grej som jag ska göra med Stella. Något kul som jag ska göra med Stellas pappa. Det behöver inte vara så mycket, jag är inte kräsen. Att gå ut och äta god middag, en konsert eller bio. Och slutligen lite tid att vara ensam. Lite egen tid hemma eller borta. Ikväll är jag ensam hemma, eller ensam vaken rättare sagt. Förutom att njuta av tystnaden så letar jag en lämplig kväll i kalendern att bjuda ut Stellas pappa på middag. Sedan ska jag bara flytta mig från soffan om Stella kräver det innan jag slutligen försöker somna tidigt så att jag orkar med en lång dag imorgon. Förhoppningsvis en lugnare dag. Ja. Så ska det bli!
2 kommentarer:
Vilken trevlig blogg och vad kul att följa era vardagliga bestyr! Det är ju så som du beskriver det som livet ser ut under småbarnsåren. När mina 2 pojkar var små (idag är de tonåringar)minns jag att jag längtade efter sådant som ett glas vin en fredagkväll, ångbastu på helgen, massage eller ett bra program på tv. Småsaker som blir viktiga. Ta hand om dig och lyssna på din kropp!
Tack så mycket! Ett glas vin en fredagkväll är en höjdpunkt för mig med! Till helgen blir det ett glas gott Amarone... Ta hand om dig med!
Skicka en kommentar