Inskolning från den andra sidan

Det här med inskolningar brukar vara kul - som pedagog. Spännande. Utmanande. Roligt att lära känna en ny individ och dennes vanor och beteende. Men om man sedan ska vara på inskolning och inte vara pedagog utan förälder, och gärna en sån där cool som inte lägger sig i för mycket, då kan det ju vara mycket svårare. Det skulle kunna vara så att man blir jättefånig. Att man ångrar sig och vill ta ut semester i ett år. Att man inser att man nog inte är en sån där cool förälder. Att man istället kanske är en sån där "jobbig" förälder. Att man tror att ens eget barn är annorlunda mot för alla andra barn och rutiner man nånsin har hört talas om. Så skulle det kunna vara...