Höstfunderingar

Jag brukar älska hösten. Alla vackra färger. Vara ute i naturen i krispig klar luft och sedan kura ihop sig inne under en filt och välkomna mörkret med tända ljus och annat mys. Men hittills har jag inte känt riktigt som jag brukar. Jag känner mig trött och har svårt att hitta energi och kraft till annat än det jag måste. Jag vet inte hur mycket det har att göra med mitt arbete. Nu funderar jag också på hur mycket det påverkar Stella. Alltså, jag menar inte att jag är deprimerad eller så. Men jag är inte så pigg som jag brukar, inte så kreativ som jag vill. Jag tvingar mig själv att leka den där extra stunden eller inte höja rösten när jag är på väg och ofta rör sig tankar på att krypa ner i sängen eller soffan så fort barnen lagt sig istället för att göra annat mer socialt eller kreativt. Jag har liksom inte så mycket ork. Och det stör mig för att jag vill orka såklart, men samtidigt har jag bestämt att bara låta mig själv vara ett tag. Jag har ju börjat pendla och ska göra det fram till jul. Jag bestämde mig för att verkligen ge läraryrket en chans och försöka hitta tillbaka till den där gnistan jag en gång hade. Men hittills hittar jag den inte och känner inte så mycket glädje över jobbet och det gör mig väldigt ledsen. Jag tror att jag vill göra något helt annat, men jag vet inte när och hur jag ska hitta energin och kreativiteten att ta mig bort från där jag är och hitta något annat. Nu ska jag mysa med min Stella i soffan en stund innan hon ska sova, kanske baka en äppelpaj och sedan kolla på tv hela kvällen.