Stella har börjat med en ny mening mer och mer. "Å nej, jag blir rädd!" Först var det lite gulligt. Hon sprang omkring och tvärstannade utanför det mörka sovrummet, sneglade in och sa "Å nej, jag blir rädd". Sen eskalerade det, antagligen för att hon uppmärksammade att vi tyckte att det var lite roligt. Helt plötsligt blev hon rädd väldigt ofta och för de märkligaste sakerna. Idag kastade hon ner något jag ville ha från bordet (det kallas trots) och när jag bad henne att hämta det förklarade hon att det inte gick eftersom hon "blir rädd då". Hon la till en darrande underläpp och ett litet snyft också. Hm..
 |
| Å nej! Jag blir rädd! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar