Nu är vardagen här igen. Upp på morgonen, förskola, jobb och sedan så mycket mys som hinns med innan middag och kväll. Stella får vara på en annan avdelning denna vecka tillsammans med några andra av förskolekompisarna då två avdelningar slagits ihop innan all personal är tillbaka nästa vecka. Hon berättade stolt vid frukosten imorse att hon skulle vara med sina tre nya kompisar på förskolan idag och räknade upp de tre pedagogernas namn. Men fast hon kvittrar som en fågel när hon kommer hem så är det fortfarande sorgligt och ledsamt på morgonen. Kanske det bara är så med henne, börjar jag tänka? För vissa är ett avsked alltid lite sorgligt och så är det för Stella även om det är för några timmar.
Ikväll såg vi på favoriten Emil i Lönneberga och när Emil sa till Alfred "Du och jag Alfred" sträckte Stella sin smörkladdiga hand mot min, strök min kind och sa "Du och jag Kaaja". Kaaja är såklart jag, Sara. Helt plötsligt har jag gått från att heta mamma till att oftast kallas Kaaja och ibland mamma Kaaja.
 |
| Söndagkväll på stranden med hallom, skratt och mys. |
 |
| Segelbåtar, filosoferande och kurragömma. |
 |
| "Titta Kaaja, jag kan!" |
1 kommentar:
Skicka en kommentar