En morgonpigg hårstylist

Hm... Det verkar lite suspekt det här. Har hon verkligen kammat sig sådär helt själv?

Att försöka fota en Stella

Ägnade 30 sekunder åt att försöka fota Stella efter middagen. Det här är resultatet i min kamera:

Att välja förskola

När man arbetar som pedagog vet man att det finns många ord och begrepp som låter fina, är populära och som man gärna ska använda om verksamheten, utan att alltid reflektera över vad det egentligen innebär. När jag vikarierat på olika förskolor har jag till exempel ofta hört sådant som att varje barn är unikt, att barnet är kompetent, att verksamheten ska vara stimulerande och att lärande ska vara lustfyllt. En klassiker inom hela skolans värld, från förskola till gymnasiet är ju även detta med att se varje individ/elev/barn och utgå från dennes förutsättningar. Det är en central utgångspunkt i alla läroplaner och det är något som inte är helt lätt att känna att man uppfyllt varje dag med så många viljor, förutsättningar och behov samt så lite tid och resurser.

Snart är det dags att placera Stella i kö för att få förskoleplats och jag har grubblat mycket över hur man som förälder vill att verksamheten för ens barn ska vara. Om jag tar av mig de pedagogiska glasögonen (vilket såklart kan vara svårt) så är det mest praktiska saker jag funderar över. Det där med olika teman, lustfyllt lärande, rörelse, kommunikation, naturvetenskapliga och matematiska utmaningar betyder ingenting om inte viktiga förutsättningar finns.

- Personaltäthet. Allt under 3 heltidstjänster känns för lite. Ett barn kan omöjligt få sina behov tillgodosedda annars om det inte är en barngrupp på färre än 10 st och barnet inte ska vistas mer än 5 timmar per dag.

- Barngruppen. Jag vill att Stella ska få möjlighet att träffa kompisar i olika åldrar och med olika bakgrund. Om olika språk och kulturer möts på hennes avdelning tror jag att hon får många redskap för att växa upp och bli en klok människa med sunda värderingar.

- Nöjd personal. Om personalen trivs, känner att de har tydligt och bra ledarskap och förutsättningar så trivs också barnen. Hur stora lokaler man än har och hur dyra leksaker man än kan köpa in så hjälper det inte om stora delar av personalen är sjukskrivna och inte trivs i sin arbetsmiljö. Och om pedagogerna är missnöjda och utarbetade så är det svårt för barnen att vara nöjda och stimulerade.

Eftersom jag har vikarierat ganska mycket på olika förskolor i staden där vi bor så vet jag väldigt väl var jag vill att min dotter ska börja.  Där arbetar otroligt duktiga pedagoger som kompletterar varandra utmärkt, som är fantastiskt snälla och fina på alla sätt och vis, som ger massor med närhet och som ser varje barn och bryr sig om dem. Nu hoppas jag bara att det finns en plats för vår tjej där till våren...

Stalker

Hej! Det är jag som är mammastalkern. På det här fotot planerar jag som bäst hur jag ska förfölja henne intensivt under hela dagen. Gå på toaletten och stänga dörren? Knappast! Gå in i klädkammaren för att klä på sig? Bah! Svammel. Hon kommer inte undan. Försöka vattna blommor utan att hålla i mig samtidigt? Går jag inte med på! Hänga upp tvätt utan att jag får komma dit? Aldrig i livet! Egentid? Äh, petitesser! Jag ska hålla koll på henne så att hon inte sticker iväg sådär som hon börjat göra och vara borta hela dagen. Jag ska bara fundera ut en bra taktik för att kunna hålla hennes tempo och ha koll på eventuella gömställen.

Morgonrapport och ny topplista

Godmorgon! Jag och Stella fick en tidig start på dagen. Hon vaknade till vid halv sex och fick syn på mig när hon skulle vända sig i sängen och då var det kört. "Mamamamama aaah". Man smälter ju när man får blöta pussar, skratt och vackra ord, oavsett tid på dygnet. Jag har fått hålla mig i samma rum som henne sedan dess och kramas jättemycket. Jag undrar om det kan vara så att hon har lite separationsångest och inte vill att jag ska åka iväg till jobbet. Det känns som att de små är så mycket smartare än man tror många gånger. Hursomhelst. Jag har fått lite uppdateringar om nya favoritsysselsättningar hos Stella av hennes pappa och upptäckt några själv också. Topp 4 just nu:

- stirra på köksklockan intensivt under lång tid och låtsas som att ett viktigt möte strax börjar. Enligt Stellas pappa har hon en mycket allvarlig min under tiden.

- busa i sängen. Gärna bita i kuddar, grymta, snurra, stå och försöka ta sig ner på golvet.

- hänga vid spegeln och umgås med den där söta och trevliga bebisen.

- försöka ställa sig upp, varsomhelst och hursomhelst, gärna medan man gör pruttljud.

Fredag!

Åh så skönt med helg! När man är föräldraledig känns de flesta dagar ganska lika men nu har jag en riktig fredagskänsla igen. Kan hända att jag får stiga upp klockan fem med Stella imorgon, men det gör ingenting. Det ska bli så skönt att inte behöva stressa iväg utan bara mysa och leka hela morgonen och kanske ta en morgonpromenad också. Jag inbillar mig nog, men bara för att jag har varit borta 8 timmar per dag så tycker jag att hon har utvecklats extra mycket och att en massa nya saker har hänt. Till exempel har Stella blivit jättebra på att gå när man håller i henne. Och hon försöker hela tiden ställa sig upp själv. Kanske det är dags att investera i en bra hjälm.

Jag skyndade mig hem från jobbet och när jag kom hem så låg Stella och sov. Nu känner jag mig som ett ivrigt litet barn som väntar på godis, jag vankar fram och tillbaka framför sovrumsdörren och väntar på att hon ska vakna. Trevlig helg!

Jag och Stellas pappa har nog aldrig bråkat och vi passar väldigt bra ihop. Men det finns en sak som är konstig med honom. Alltså, vilka frisyrer han gör på vårt stackars barn!

Det här är pappas favoritfrisyr på mig.

Tur att jag sov här och inte råkade kolla i en spegel.

En skönhet klär i allt.

 Den översta bilden är min sambos favorit, och nej, han är inte född på 40-talet i Tyskland.

Framtidsdrömmar

Jag tycker att de flesta perioder med mitt barn har sin charm, men ibland kan jag ändå fantisera och dagdrömma om hur det kommer att vara lite längre fram i tiden. Tänk, nästa sommar kan hon springa omkring och prata. Hur är hon då? Tycker hon om att bada? Vad kommer hon att gilla att göra? Eller bara till jul, hennes allra första jul, vad kommer hon att tycka om det? Och när hon börjar förskolan, hur kommer hon att vara då? En liten orädd tuffing, en blygis eller en liten sprallig busunge?

Åh så spännande det är att lära känna sitt barn! Att upptäcka alla de där speciella egenskaperna, deras personlighet och att se hur de utvecklas och förändras. Jag vet att man ska njuta av nuet men ibland pirrar det i min mage och jag börjar längta som en tok efter sådant som vi har framför oss - leka i lekpark, gå på bio, tivoli, eller fika på stan. Tänk att hon kommer att vara en alldeles egen och speciell liten individ snart, som tycker si eller så och som jag kan prata med på riktigt. Det är väl självklart men ändå så fantastiskt...

Grönbete

När man är ute är det mycket roligare att vara direkt på gräs än på en filt har Stella upptäckt. Härligt förresten att min dotter ärvt mitt intresse för yoga och meditation!

Globetrotter!

Den här lilla skruttbloggen blir läst i tio länder! Rätt fantastiskt. Stella kanske får storhetsvansinne om jag berättar det så det är bäst att jag håller tyst...