Pepparkaksgubbar och tomtar

Nu har vi gjort julfint hemma. Det började med skräck och gråt. Stella hade nämligen bestämt sig för att tomtar var det värsta och hemskaste som finns. När jag tog fram en kartong med julpynt grät hon och ville gömma den. Sedan gick det allt bättre och bättre, tack vare mormor och morfar som hade mindre läskiga tomtar hemma. Igår köpte jag en liten tomtedocka som hon tycker mycket om. Imorse när hon vaknade sprang hon direkt till kylskåpet för att se till de nya tomtemagneterna.
Pepparkaksgubbar är nu det enda hemska som är kvar med julen enligt Stella. För några veckor sedan kom hon på att de var hemska och skrämmande, särskilt den där sången om dem. Genast fick vi gömma sångboken med "Tre gubbar". Jag glömde berätta för pedagogerna om Stellas skräck inför "Tre gubbar" och när jag hämtade henne en dag förra veckan fick jag höra att Stella blivit skräckslagen och grät hysteriskt på två sångstunder då denna sång varit med. Vid första tillfället förstod de ingenting, men andra gången la de ihop två och två och fattade att hon bara var ledsen när just den sången hördes. Så nu får vi väl träna mer. Hursomhelst är pepparkakor gott iallafall!

Vilken helg!

Så mysigt vi har haft det! Så mysigt att det känns obegripligt att det är måndag imorgon. I fredags kom ju min syster och hälsade på. I lördags åkte vi tillsammans till Stellas morfar och mormor, där Stella stannade för adventsmys. Jag och hennes pappa åkte tillbaka hem, lagade god mat och pratade länge länge, bara vi två. Efter en lång sovmorgon, lite julshopping och hemmafix åkte vi för att hämta Stella som såklart skött sig exemplariskt. Hemma igen åt vi middag, tände adventsljus, fikade Stellas nybakade pepparkakor och såg Bolibompa.

Soffhäng med dockan

Här står hon och väntar...

...och en sak är säker - det är inte på tomten, för tomten är hon livrädd för.

Pansarskal?

Jag funderar på om jag kan försöka ordna ett hårdare skal. Med det menar jag att jag på vissa sätt är så mycket känsligare och skörare sedan Stella kom. Ibland i vissa arbetssituationer blir det väldigt tydligt. Jag har helt plötsligt så svårt att släppa saker. Alla elever som är i svårigheter och har olika typer av problem stannar liksom kvar hos mig när jag behöver vila från dem. Jag funderar och funderar över dem dem som kanske inte har föräldrar närvarande, och på dem som har föräldrar som inte förmår vara föräldrar.
Kanske jag borde arbeta med något annat. Eller skaffa ett pansarskal...

Plötslig storbarnsförälder

Ikväll var vi och hälsade på en liten liten baby, precis fyllda två veckor. Stella studerade babyn fascinerat en lång stund. Sen frågade hon "baby ajaj?" och när vi svarade att, nej babyn har inte ont någonstans, allt är bra, så tappade Stella snabbt intresset och gick vidare till nåt mer spännande.
Det är ju ganska fånigt självklart, men samtidigt blir det så otroligt påtagligt att de är så himla små, de där alldeles nykläckta små liven. Det går liksom inte att minnas och känns helt absurt att Stella någonsin har varit så liten. Hon framstod som ett väldigt stort barn bredvid den lilla babyn.

Funderade för mig själv på sätt att skapa garantier för att få en sådär lugn och harmonisk, frisk liten varelse. Isåfall kanske man skulle slå till på en! Eller så nöjer vi oss med den vilda storbabyn, som måhända inte ger oss många lugna stunder men en omätbar glädje och lycka varje dag.

MVG-helg än så länge

Helgen får högt betyg hittills. I fredags kom Stellas farmor och var barnvakt åt Stella medan vi tog med oss den nyblivna tioåringen på en försenad födelsedagsmiddag på mysig restaurang. Det var toppen att kunna sitta ner och föra ett vanligt samtal med tioåringen utan avbrott och med totalt fokus på ett barn. Idag har vi fikat, gått på stan, lekt, gjort egen pizza, haft soffmys till kassa barnprogram och jag har dessutom hunnit rätt lite prov, fundera över julklappsköp och tränat.

Rastad tiger

Alla får gunga! Just nu är en period då Stella gärna har med sig en liten kompis i form av tiger/panda/vovve överallt och mest hela tiden. I förmiddags var det den här mjukistigern som släpades genom lera och grus till lekparken för att gunga.

Njuter och skryter

Har haft en riktigt bra dag. Sovmorgon till 7 (annars åker jag hemifrån då), tid att lämna Stella på förskolan, lyckade lektioner då allt flyter perfekt och eleverna är världens bästa, tid att rätta klart prov samt stöka undan administrativt jobb. Dessutom fick jag höra att några elever varit till rektorn och sagt att de vill ha kvar mig (har ju ett vikariat), vilket såklart värmde. Kunde sluta tidigt och hämta Stella på förskolan (både lämna och hämta - brukar knappt hinna något av det annars!) där vi mötte upp hennes pappa och gick för att handla mat, lagade och åt en god middag, lekte och busade och nyss gick Stella för att sova. Nu ska jag göra te och ägna kvällen åt vad jag vill, för jag behöver inte planera något, inte rätta något, inte förbereda något och kan dessutom sluta tidigt imorrgon med, om allt går som det ska. Åh vad skönt!

Julnörden bekänner

Jag längtar som ett barn till jul nu. Längtar på ett nytt sätt och det är ännu mer påtagligt i år än förra året, även om jag började känna så redan då. Julen är väl den största och mesta högtiden, åtminstone i min familj, och därför blir det liksom nåt helt nytt när vi nu har Stella. Under en tid var jag ganska anti jul. Det var förknippat med tråkiga och svåra saker eller händelser. Därför känns det extra skönt att längta så nu. Som om jag tar igen de jular jag inte uppskattat så mycket förr. Jag längtar efter att dela alla nya minnen med Stella, eller snarare att skapa alla dessa nya minnen. Att umgås med familjen. Extra mycket längtar jag efter min syster. Och att få några lediga helgdagar att umgås med nära och kära. Att laga och äta god mat. Att göra fint, baka och pynta. Julgran. Julmusik. Alla såna där filmer som sänds kring jul och nyår. Köpa och slå in julklappar. Promenera en ljus dag med gnistrande snö och en lång pulkabacke som breder ut sig framför. Jag är helt enkelt en julnörd nu.

Pappas flicka

Förut brukade Stella säga att hon är mammas flicka, men efter en lång helg med bara pappa och dessutom en hängig dag hemma från förskolan med pappa, meddelade hon idag att hon är pappas OCH mammas flicka. Allt är som det ska med andra ord. Gäller bara att hålla sig kvar på topp två då.