Gamla tider och Zara

Stella tycker mycket om att prata om när hon var bebis och hur det var när hon var liten, samt hur det egentligen gick till när hon föddes. Det är ju faktiskt himla skumt det där, att bara komma ut från mammas mage helt plötsligt. Så, idag hamnade vi i soffan med gamla foton som visade både hur det såg ut när jag var nyfödd liten bebis och hur det såg ut när Stella var i magen (ultraljudsfoton) och när hon var alldeles nykläckt. Mycket fascinerande tyckte min dotter. Och jag. Vi satt i säkert en timme och kikade på bilder. Bland alla gamla foton vecklades ett minne upp, som jag förträngt men plötsligt mindes glasklart. En av de första, om inte allra första, gången jag blev publicerad och recenserad. Som Zara, inte Sara. Det var väldigt viktigt då. Åh, vad jag hoppas att mitt barn kommer att hitta ett sätt att uttrycka sig på, i ord, bild eller annat...

I denna ljuva sommartid

I denna ljuva sommartid

har jag sovit i snitt fem timmar per natt

badat mer än vad jag brukar göra under två somrar

läst fler än 10 böcker

promenerat och sprungit

fikat och skrattat

umgåtts

kramat solvarmt barn och

torkat havets spår från solblekt hår

funderat och drömt

önskat och sörjt

planerat

andats och 

försökt

bara vara

Solen, värmen och rastlösheten

Det är varmt. Vi försöker njuta av denna gratis utlandssemester som det innebär att ha 30 grader på dagen och över 20 på natten. Vissa klarar det bättre än andra, ingen nämnd, men jag gillar att ha det riktigt kallt för att sova bra. På natten drömmer jag klibbiga drömmar om jobbet, sådant som det finns tid att bearbeta på semestern antar jag. Stella badar och vägrar, efter några dagars ihärdiga försök från sin pappa, att bada med sin nya badring. Sedan hon var liten har hon vägrat alla typer av flytringar och hjälpmedel och vill vara själv eller i någons famn. Istället simmar hon på pappas rygg och tjuter av skratt tills hon inte tjuter av skratt längre, utan skriker att hon vill stå själv. Elvaåringen spelar fotboll hela dagarna och är med sina kompisar. Och jag läser böcker. De långa semestrarna lärarna har är härliga att längta till, men efter några veckor blir jag rastlös, precis som min pappa. Förra sommaren sprang jag långa sträckor var och varannan dag. Nu är det för varmt för att jag ska palla en mil, så jag springer kortare intervaller. Istället läser jag så mycket det går, medan en treåring tjattrar bredvid.

No worries

Jag åkte på semester. En måndag till en fredag, bara jag och min syster. I Dublin - en av de mysigaste städer jag besökt. Denna, för mig tredje gången i staden (och första gången utan Stella, med tanke på att hon låg i min mage min första resa till Dublin) har jag pratat, pubbat, promenerat, fikat, shoppat och läst. Det är något med Dublin som lämnar efter sig en så kreativ känsla. Jag vill skriva massor! Sedan kom jag hem till en kvav stad, pussade på mitt barn och hamnade snart i mysbyxor i soffan väntandes på en semifinal som måhända blir episk...

En dag på stranden

Nu är du tre år och en evighet. Det är så mycket du vet. Så många nya ord, tonfall, gester - ett helt hemligt liv har du. Jag står vid sidan om och ser dig förklara för grannen hur gräsmattan ska klippas. När du förklarat färdigt kvittrar du: "Hoppas det går bra, vi ses imorgon", vänder dig om och sänker tonfallet: "Han är min vän. Ville du nåt mamma?".

Idag åkte vi till stranden. Du badade helt själv, medan jag låg på stranden och läste Warsan Shire. När du kom upp från vattnet kröp du ihop tätt intill mig med din röda handduk och studerade mina ögon. En lång stund låg vi så och tittade in i varandras ögon, tills du konstaterade att de är likadana, att dina ögon ser ut som mina.

Helgens häng

I helgen har vi mest varit ute. Vi har hunnit med festivalhäng igår, inklusive hoppborg, och idag strandhäng.

Häxor och andra trevligheter

Vi kollade in båtar och en simmande hund idag. Stella berättade vad hon skulle göra om hon ramlade i vattnet och både jag och hennes pappa konstaterade att det inte råder brist på vare sig fantasi eller kreativitet. Ofta får vi höra historier kryddade med mycket fantasi, som är en slags blandning av verklighet, sagor, drömmar och bara vanligt hittepå. För någon vecka sedan läste jag för första gången sagan Hans och Greta för Stella (är inte så mycket för klassiska sagor av typen prinsessa, drake eller elak styvmor och har därför inte introducerat såna tidigare) efter att hon efterfrågat ett troll som är flicka (tolkning: häxa). Hon blev mycket fascinerad över häxans godishus och över Gretas mod när hon kastade in häxan i ugnen och räddade sin storebror Hans. Efter detta har Stella fantiserat om hur hon ska rädda sin storebror undan olika hemskheter med sin styrka och listighet. Annars vattnar vi blommor och annat trevligt.

Härliga dagar

Härliga dagar börjar med studshoppning och fika hos vänner, fortsätter med strandhäng och ännu mer fika, i detta fall hos morbror, och avslutas med filmmys i soffan.

Lata dagar

Vi har varit på stranden. Stellas glädje över att få ta av sig strumpor och skor var obetalbar. Hon har pratat om hur hon badade hela helgen. Idag var vi på kosläpp. En mycket besynnerlig upplevelse. Trångt, fullpackat med människor i vår egen ålder och barn i samma ålder. Alla dessa vimlade runt på en åker i väntan på korna. Sedan, när korna sprang ut i glädje i hagen och mötte sommaren skulle alla dessa människor springa på samma sätt till sina bilar för att försöka ta sig ut från den packade landsbygdsvägen samtidigt. Stella tyckte det var sådär, med gulliga kalvar. Jag likaså.

Mycket nu.

Mycket nu. Fullt upp med jobb, extrajobb, uppgifter, sjukdom och annat. Mitt i allt detta har jag ändå hunnit lägga märket till att treåring nästan är detsamma som tonåring verkar det som, ibland iallafall. 1. Plötsligt älskar hon gangnam style 2. Kepsen ska sitta på ett särskilt sätt. Bakåt, för det är coolt.
Jaja, det gör detsamma, för tidigare idag deklarerade hon att hon minsann älskar mig jättemycket och visade med armarna brett isär att det var just precis så mycket.