Samtal mellan beundrande föräldrar

Pappan (uppspelt): Kolla! Nu gömmer hon sig! Stella? Var är Stella?
Mamman (uppspelt och med hög röst): Var är Stella? Vaaar är Stella?
Mamman och pappan samtidigt: Dääär är Stella!
Pappan: Haha. En gång till. Var är Stella?
Mamman (mer uppspelt): Vaar är Stella?
Mamman och pappan tillsammans: Däär är Stella!
Pappan: Hon tycker att det är roligare att gömma sig själv än att man gömmer sig för henne.
Mamman: Jaa. Verkligen.
Pappan: Är inte det ovanligt?
Mamman (med viktig och stolt min): Det är nog ovanligt när barn är såhär små. Men hon är så smart, eller hur Stella? Jaa, det är du!
Pappan och mamman nickar bekräftande: Jaa!
Mamman: Men det är inte bara det där med tittut. Hon har ju så bra minne också.
Pappan (uppspelt): Ja! Hon kommer alltid ihåg var sakerna jag gömmer för henne är. Alltid! Hon ger sig inte förrän hon får fjärrkontrollen eller kaffekoppen.
Båda föräldrarna nickar återigen bekräftande mot varandra medan det lilla barnet till synes slött och obrytt tuggar på en petflaska bredvid.
Mamman: Kolla! Hon vet att man ska dricka från flaskan. Hon härmar dig när du dricker direkt från flaskan.
Pappan (ler): Mm. Mums vad gott! Är det gott Stella? Nähä, du ska ha nappen istället.
Mamman: Hon är så söt när hon ska ge oss nappen. Hon liksom bjuder och sen tar hon tillbaka den som att hon retas. Stella! Titta! Tutte! Mamma tar tutten! Mmm!
Pappan (mindre uppspelt): Jaa.
Mamman: Får mamma smaka tutten?! Mmm. Kolla, nu tar hon tillbaka den. Vilken finmotorik hon har.
Pappan: Jaja. Nu räcker det.