Stella gillar olika fordon. Bilar, traktorer, grävmaskiner osv. Hon försöker låta som dem, hon lånar böcker om dem och hon leker med dem på öppna förskolan. Vi har inte så många bilar hemma. Hennes bror var inte så inne på bilar och vi har inte köpt särskilt många leksaker till Stella ännu, mest babysaker, böcker, djur och klossar.
När vi är på öppna förskolan leker Stella helst med bollar, telefoner eller bilar. Hon brukar släpa runt på någon bil, härma den, åka rutschkana med den och dra den fram och tillbaka. Förra veckan uppmärksammade någon att hon gillar bilar. Jag tänkte inte så mycket på det, kommenterade bara att det är lustigt att hon härmar en bil med ljudet "brum brum" eftersom vi inte har lärt henne det ljudet hemma och att jag undrade var det kom ifrån. Någon dag senare fick Stellas polare Vilmer en kommentar om att han lekte med en docka. Ett större barn plockade åt sig de mindres leksaker och när en förälder skulle lämna tillbaka dem så fick Stella dockan och Vilmer bilen. Förvirring uppstod för en stund när vi föräldrar talade om att det var tvärtom. Jag liksom vaknade till lite efter detta. Hörde helt plötsligt att de flesta andra små flickor där har dockor hemma förutom min unge.
När vi promenerade hemåt kände jag mig förvånad över att det är en "grej" redan nu bland våra småttisar. Att andra förväntar sig att ettåringar ska leka med olika leksaker pga vilket kön de har. De är ju 1 år! Jag vet att många människor tar för givet att barn tycker om olika saker och har olika förutsättningar på grund av sitt kön. Det vet jag. Men jag trodde inte att jag skulle bli varse detta bland jämnåriga föräldrar gällande barn som är så små. Jag trodde att vi hade lite tid på oss ännu, innan könsindelningen ska börja tydliggöras så mycket.
2 kommentarer:
Jag håller med dig, tycker att barn ska få vara barn länge innan de börjar delas in som killar å tjejer. Skulle kunna skriva massor om det men jag hsr inte plats här. Ganska mycket som bloggas om detta nu. Vad tycker du om hen?
Jag vet inte hur du menar med hen, rent allmänt ser jag givetvis det praktiska i ett sådant pronomen, men samtidigt en svårighet i att införa det. När det gäller använandet av hen i förskola så har jag inte läst på så mkt om tankarna bakom. Om jag fattat det rätt använder vissa förskolor hen för barnens skull och jag tänker snarare att det är vi vuxna som behöver hen isåfall, då jag inte upplever att barn är särskilt låsta vid vad hon/han representerar. Kort svar, men kanske skriver mer om det vid tillfälle. Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar