En blogg om livet som förälder

onsdag 18 april 2012

Stort barn

Stella är numera stor, tycker hon själv. Hon kan göra det mesta själv - nästan allting faktiskt. Och får hon inte försöka göra något själv så blir hon tokarg. Småbarnstjafs vill hon inte veta av. Åka vagn? Bah! Kan väl gå själv! Ska någon annan borsta mina tänder? Kommer aldrig på fråga! Ursäkta, en haklapp säger du? Eh, knappast! Har du själv haklapp? Nej, tror inte det va! Den här logiken leder naturligtvis till visst kladd under måltider. Inte minst eftersom Stella såklart vill äta med gaffel, som vi andra gör. Men, vad gör man inte för att få i sin lilla älskling mat. Såhär såg det ut under middagen igår. (Efter maten brukar Stella lämpligen ta ett bad. det kan hända att båda hennes föräldrar också behöver det.)

 Som kuriosa kan tilläggas att Stella efter gårdagens bad naken sprang in i vardagsrummet och gjorde nummer 2 på parketten. Bifogar dock ingen bild på det.

2 kommentarer:

Sofia sa...

Hej. Måste bara säga att jag äslkar din blogg! Jag har läst den från början till slut och jag vet inteens vem du är. Du skriver jätteroligt och har en sån bra blandning av personligt och ytligt och sånt som säkert alla föräldrar tänker på. Några saker jag tänkt på är: skaffa en bättre kamera! Vet att din tjej inte gillar att bli fotad, men försök. Hihi. Bra foton är halva bloggen. Kan du berätta lite mer om inskolningar, hur Stellas gick och hur du gör när du jobbar på dagis/förskola själv? Hur lång tid brukar det ta ungefär? Vet att det är inividuellt men måste väl finnas ett snitt. Snart ska min unge börja och jag vill veta mer. Sen är du väl inte nybliven förälder längre som det står i headern? ;) Kan du inte lägga in fler bilder på er tillsammans, kul att se dig med! Kram och tack för en fin blogg!

Sara sa...

Hej Sofia! Åh vad glad jag blir för din kommentar! Tack så mycket! Och tack för tipsen. Kameran är det ju som det är med just nu :) Visst kan jag skriva lite om mer om inskolningar. Och, nej, nu kanske jag inte är en rookie längre, fast samtidigt känns det som att man är det hela tiden med första barnet. Kram!

Skicka en kommentar