Höstens första förkylning och allmänt gnäll

Den kom som ett brev på posten, efter 2 veckor på förskolan. Tyvärr kom den också på den minst passande dagen. Jag hade massor att göra idag och tänkte börja dagen med att träna tidigt på morgonen och därmed slippa att lämna på förskolan för en gångs skull. Istället fick jag ha Stella på mig en timme på morgonen vilket gjorde det svårt att sova eftersom hon väger en del nu. Min onda rygg gör nu om möjligt ännu ondare. Sedan fick jag ställa in allt och hänga med en snorig tjej. Gissar att det blir några fler härliga nätter att se framemot. Och några dagar med snor, gråt och svårt att hitta på saker att göra. Suck... Det känns som en dag då jag behöver få klaga och tycka synd om mig själv. Har liksom ingen energi och vet inte hur jag ska skapa energi som räcker längre än till när Stella lagt sig för att sova. Jag skulle vilja gömma mig i en stuga i skogen i några dagar och bara sova, promenera och läsa böcker. Baka en paj kan jag också tänka mig. Nu ska jag lägga mig med min vetekudde på ryggen en stund innan Stella vaknar.