Imorse satt vi i köket, jag med en kaffekopp och Stella med bilnyckeln. Helt plötsligt håller Stella upp nyckeln, studerar den noga och utbrister "nam nam lykl". Lykl! Det ord som senare blev till nyckel i modernt svenskt språk och som dessutom lämnat spår i uttrycket
bakom lyckta dörrar. Må så vara att hon ville äta upp den - hon är ändå supersmart! Min dotter måste vara ett språkgeni...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar