Baby, baby, baby!

Idag kom det några nya barn och föräldrar till öppna förskolan. De var 4-5 månader och så söta. Hade jag gissat så skulle jag trott att de var 1-2 månader - jag har helt glömt bort hur små relativt nykläckta bebisar är. De var så små och söta att jag blev alldeles till mig. Åh, tänk att det går så snabbt! Tänk att min lilla unge aldrig mer kommer att ligga på en filt och förnöjt dra i någon färgglad figur i ett babygym...

Skapande

 Jag och Stella tog vårt pick och pack och kollade in konst. Stella kollade mest in trappor av olika svårighetsgrad men ibland stannade hon upp och betraktade ett och annat foto eller tavla.

Inspirerade som vi blev bestämde vi oss såklart för att skapa något själva. Tavlan nedan är från den röda perioden.

Jag är mitt i en skapandeprocess och sjukt fokuserad!

Vackert

Dagens stil och kort intervju

Jag: Jaha Stella, det är kul att se att du visar sånt stort intresse för att klä dig själv trots att du är så liten. Hur tänkte du idag till exempel, om jag får fråga som nyfiken modeintresserad mamma?
Stella: Jag ska berätta för dig, du har ju inte så bra koll på sånt här. Jag menar de där mjukisbyxorna du har på morgonen alltså... När det gäller mönster så ska man mixa och våga "think outside the box" som det heter. Randigt och hjärtan är en spännande kombination, lika så de många olika färgerna som blandas och möts, där ändå vitt är den röda tråden uppifrån och ner.
Jag: Jaha, vad intressant. Ja, du har ju vita strumpor ser jag, eller snarare en vit strumpa.
Stella: Precis. Jag vet att ni äldre alltid har två strumpor, men om du kollar noga bland oss lite yngre så ser du att det är en stor trend att bara ha en strumpa eller inga alls. För övrigt är gummistövlar utan strumpor också snyggt och vanligt.
Jag: Mm, det har jag faktiskt lagt märke till inom mitt arbete också. Fascinerande. Okej, om vi går vidare till din frisyr idag då Stella, har du någon kommentar?
Stella: När det gäller min frisyr så är det helt enkelt så att jag har en "bad hairday" och då är det bäst att dölja det. Jag blev lite ivrig med smörpaketet imorse och hann ringa några samtal vid bordet så det blev lite kladdigt och smörigt. Eller ja, det var inte bara smör, jag brukar testa hur det mesta känns mot min lena kalufs. Jag älskar huvudbonader! Nästan vad som helst är snyggt! En mössa, basker, tupperwareburk, kofta, tygbit - bara att improvisera och använda fantasin!
Jag: Jaha, så dina ledord inom mode är alltså mycket fantasi och att våga mixa och göra annorlunda.
Stella: Just det! Lycka till.

Vad ska vi göra?

Just nu funderar jag så det knakar på vad vi kan hitta på att göra idag då Stella är lite krasslig, det är jättekallt ute och vagnens däck måste pumpas på en bensinmack. Hm...

Att upptäcka en hel värld

Rutschkana är så roligt. Om jag bara fick gå uppför den istället för att använde den där jobbiga trappan så skulle det vara pefekt!

Det här var veckans höjdpunkt! Kiknande skratt och kittel i magen. Brorsan är världens bästa!

Förra veckan körde jag flygplan. Ja, en vanlig onsdag bara, inget särskilt. Helt okej.


Det finns så mycket spännande att upptäcka när man är lite mer rörlig. En hel värld!

Det eviga ansvaret

Igår fick vi bevittna genom köksfönstret hur polisen och socialen hämtade ett barn som inte har det så bra hos sin familj. Givetvis kunde jag inte låta bli att titta ut genom fönstret, dels för att vi människor väl är sådana och dels för att detta är en familj vars barn jag varit pedagog åt vid flera tillfällen och ibland under långa perioder (vill klargöra att socanmälningen gjorts nu, alltså flera år senare). Ett barn jag har burit runt på som liten plutt, matat, bytt blöjor på, sövt, klätt på och av, sett växa upp, läst sagor för, spelat spel med, tränat språk med. Jag tänkte att jag ska skriva något om detta men samtidigt känner jag att jag inte vet vilka ord jag ska använda. Vilket otroligt ansvar det är att ha barn. Ett ansvar som inte tar slut.