I tisdags började förskolan. Egentligen skulle det blivit i måndags, men det var någon, yours truly, som hade lite väl mycket ångest och bestämde att sommarlovet skulle vara i en dag till. Det är något med att återgå till det vardagliga. Känslan av att ha sitt barn till låns, att ha delat magiska äventyr och härliga sovmorgnar (nåja, vi vet väl alla att det inte är så hela tiden men samtidigt är det ju just dessa guldglittrande händelser en minns, de liksom tornar upp på rad fast en febrilt letar i minnet efter bråk, gnäll, tjat, regniga dagar med inget att göra) och plötsligt är det över. Hur jag trodde att jag längtade efter vardag och rutiner men när det börjar så känns det som att rycka av ett plåster, ett snabbt och smärtfullt brännande innan det glöms av och vardagslunken fortgår.
Sommaren 2015 var sommaren som aldrig blev och plötsligt varit. Den inleddes med en härlig midsommar på en magisk ö. Sol, värme och känslan av att se fram emot 6 veckor av samma sak. Sedan fick Stellas pappa ta semester en vecka tidigare för att jag inte orkade vara hemma själv med barnen. Note to self; det går inte att avbryta sjukskrivningar för att ta sommarlov. Efter det åkte vi till Göteborg. Sol och tryckande värme. Tid att träffa min älskade syster, tillika Stellas fantastiska moster. God mat, lek och mys i Slottskogen, häng i skärgården, en hel dag på Liseberg till vissas stora glädje och andras fasa, tid att ta ett glas vin, tid att strosa på rea på favvoshoppingstället. Men bäst av allt, att bara vara med familjen, slåss om klibbiga lakan i hotellrummet, långa frukostar och tid att lyssna på tolvåringens spelhistorier, känslan av att komma nära så som bara sker när ett rum delas under en vecka, skratt, så mycket skratt och bara lite käbbel. Upptäckten av hur underbar och stor Stellas bror har blivit, hur han lärt sig att ta hänsyn, hjälper till, har massor med tålamod. När vi kom hem var jag slut och ändlöst trött igen. Men glad. Sedan lunkade det på. Stella har tränat på att cykla. Lekt, badat i pool, spelat fotboll, hälsat på kompisar, bjudit hem kompisar, ibland försökt gömma sig från kompisar som hon inte vill leka med men inte lärt sig säga nej till. Vi har haft barnvakt. Njutit av middag på stan, gått på fest. Jag har varit ensam, rest iväg i några dagar till den där magiska ön och haft tid att bara vara. Försöka vila, sova, få ordning på ryggen.
 |
| Skrållan och Båtsman, Stella och Bure. |
 |
| Peppad på ett glas vitt. |
 |
| Peppad på flygplan. |
 |
| Ett barn och en docka. |
 |
| Sommaren då jag ritade träd. |
Och nu börjar hösten 2015. Ett helt nytt blad. Kvällar som börjar bli mörka. Massor av planer, förhoppningar och några rädslor.
