10 månader och 5 favoriter

När Stella är 10 månader är hennes 5 favoriter:

- Bollar, gärna tennisbollar eller studsbollar - lite större utmaning.
- Fjärrkontroll alternativt annan kontroll. Verkar vara en blivande elektriker.
- Städskåpet. Sjukt spännande att försöka sätta tänderna i klorin, stålull, batterier, vad som helst därinne.
- Toaletten och badkaret. Badkaret kan man kasta ner saker i och då låter det kul. Toaletten kan man kasta ner saker i eller försöka ta upp grejer från, vilket som, och då blir mamma galen. Kul!
- Bindor. Det där med papper var ju roligt men bindor är så mycket festligare. Först slita bort förpackningen sen försöka bita sönder dem och till sist sprida ut allt på oväntade platser, typ hallgolvet, så att alla som hälsar på kan se.

Eh, ja, det är väl din pappa då.

Jag och Stella kollade på nyheter på tv på morgonen häromdagen. Stella var måttligt intresserad av tv:n och försökte istället svinga sig över soffan för att typ bryta nacken i jakt på spännande dammråttor där bakom. Plötsligt stelnade hon till och visade med hela kroppen att hon ville ner på golvet. Jag lyfte ner henne och hon gick snabbt fram mot tv:n medan hon ropade "pappa, pappa, pappa"! När hon så kommit fram till tv:n hade kameramannen zoomat in Micke Lejnegård och istället kom ett förvirrat " ee baaba?" och sen, när hon insett förväxlingen:  "booo". Jag tyckte att det var ganska roligt. Nästan dagens höjdpunkt.

Steven Tyler och Mick Jagger!

Oj, en härlig blandning av Steven Tyler och Mick Jagger gömde sig i vårt badrum!

Smällar man får ta

När ens barn börjar gå och klättra får man vara på sin vakt hela tiden. Helt plötsligt utgör varenda möbelkant, tröskel - ja, det mesta, känns det som, en fara och potentiell snubbelrisk. Stella klättrar numera upp i soffan själv och är på god väg att svinga sig över soffryggen och isåfall antagligen landa med huvudet före efter en färd på en dryg meter. Självklart är det hela tiden dit hon vill och hon kan ju också gå till soffan helt själv, både snabbt och tyst om man råkar titta åt ett annat håll. Igår var Stella med mig i köket medan jag höll på att fixa lite. Snabbt som attan pinnade hon iväg till vardagsrummet och upp i soffan. När jag kom efter hann jag precis se henne ramla ner från soffan, som tur var inte från så hög höjd och med en matta som tog emot, men ändå. Aj aj. Hon var ledsen en bra stund och jag med såklart. När jag väl kommit över min ångest över att jag kunnat låta henne smita iväg en stund mindes jag en såhär i efterhand lite pinsam händelse då Stella var mindre. Hon var kanske 3 månader eller så och låg på en filt och tränade på att rulla från rygg till mage. Helt plötsligt råkade hon rulla med huvudet över en plastleksak. Jag ringde till Bvc i panik och trodde att hon blivit allvarligt skadad (deras små huvuden är ju så känsliga!). Fick till och med sköterskan att gå och rådfråga en läkare och ringa upp mig. Skäms lite över det nu... Tur att det var en snäll sköterska som antagligen mött fler nojjiga föräldrar än jag.

Kalaspingla!

Har inte bestämt om jag ska ha de här coola brillorna på kalaset. Måste spegla mig...

Jag tror att jag kör på den intellektuella looken, med brillorna i munnen...