Extra kär!

Stella är på härligt humör just nu. Världens gladaste, spralligaste, mest dramatiska, roliga och underbart unika personlighet. Tycker jag såklart. Njuter så av att få vara nära henne. Att få vara hennes förälder. Att få sova med henne på mitt bröst. Busa, skratta, krama, pussa, leka med. Just nu - allt. Jag är helt enkelt extra kär i min Stella dessa dagar.

Lediga dagar

Det här är fina dagar! Så skönt att vara med Stella hela dagarna och nu är ändå en hel helg kvar. Det enda molnet på min himmel är ett prov som jag måste rätta, men det skjuter jag upp lite till. Jag har hunnit möblera om i båda barnens rum, med en liten hjälpreda vid min sida såklart. Vi har varit ute och gungat massor, varit på öppna förskolan och dessutom på en hel eftermiddags skoj med fika och annat på ett kul ställe nära där vi bor. När Stellas pappa kommer hem så drar vi till Stellas mormor och morfar och sover över.

Har tränat stenhårt på att dricka fint utan haklapp.

Kaffe, kaka och Thomas Lynleys återkomst! Passar perfekt just nu.

Förlossningsnostalgi

Det är många som får barn nu. Har hört och läst många förlossningsberättelser de senaste veckorna och det gör mig lite pirrig i magen och lite ledsen samtidigt, för att jag kanske aldrig mer kommer att uppleva det igen.

Jag brukar spela upp mina minnen av Stellas födsel lite då och då för att jag verkligen vill att jag alltid ska komma ihåg det. Vill inte att det ska blekna och bli suddigt i kanterna så som det blir med andra händelser när tid har gått. Jag önskar så att det gick att återuppleva, eller att det fanns en film jag kunde se. Men samtidigt vet jag att det inte skulle vara samma sak. Så jag fortsätter med mina återberättelser lite då och då.

Åh vilken känsla det var just precis när hon kom ut. Det är jag säker på att jag aldrig aldrig kommer att glömma! När jag lutade mig framåt och såg henne och när jag sedan fick hålla om henne och se hennes ögon... Det kan väl inte finnas något mer fantastiskt än att möta sitt barn första gången, oavsett hur eller när? Det är åtminstone utan tvekan det häftigaste jag har varit med om. Jag blir alldeles kollrig bara av att skriva det här för att jag minns så väl hur det kändes.

Höstlov!

Jobbade hemma till 10.30 (tog igen de där timmarna jag skrev om förut!). Gjorde färdigt planering till några kurser, beställde lite filmer, rättade lite prov och fixade såna där småsaker man aldrig hinner annars. Sedan hämtade jag Stella. Eftersom jag har ganska långa dagar annars är det så roligt att hämta henne, hinna prata med pedagogerna och kolla nya bilder osv i hallen på förskolan. Jag och Stella lunchade tillsammans - tror att hon åt mer än jag till och med. Sedan kramades vi i soffan innan Stella gick och la sig.
Nu dricker jag kaffe, surfar och planerar vad vi ska göra med vår lediga tid som sträcker ut sig som ett fluffigt härligt täcke. Gå på konstutsällning? Hälsa på kompisar? Öppna förskolan? Hänga på stan? Baka? Bada? Åh så härligt med lite ledig tid...

Humörhanterande?

Vi råkar ha ett barn med starka känslor som snabbt kan pendla. Det är mycket skratt och glädje, men såklart också mycket skrik och gråt. Jag diskuterade problemen med att hantera känslostormar hos någon som är ett och ett halvt år med en klok kollega vid något tillfälle och denna sa till mig att fokusera på det positiva i att ha ett barn som gärna uttrycker sig och är i så bra kontakt med sina känslor. Det kändes skönt att höra. Dessutom tycker jag om att läsa om andra föräldrar och deras tankar kring eller berättelser om barn och känslor. För jag känner liksom att jag inte bara vill gå på magkänsla utan att jag vill ta tid att läsa på lite och försöka ha en genomtänkt strategi över hur vi ska hantera kommande trots eller bara allmänna situationer som kan uppstå. ( Ibland har jag tyvärr lätt för att både överanalysera och ha dåligt samvete. Funderade till exempel en del på det här med kolik och om det lämnar spår som påverkar barnet efter själva koliken.)

Om någon läser detta och har tips på bra litteratur kring just det här med barn och känslor och föräldrars roll samt uppfostringsmetoder så tar jag tacksamt emot tips.

Jobbmatematik

Jag åkte hem en timme tidigare från jobbet och tänkte att jag lätt skulle hinna jobba in den när jag kom hem, direkt efter middagen. Jag vet inte varför jag alltid inbillar mig sånt, för det händer såklart aldrig att jag kan jobba in den där timmen förrän klockan närmar sig alldeles för sent för att jag ska tänka ordentligt och vara kreativ fast jag vaknat 5. Nu är det alltså inte läge att göra något vettigt utan istället skjuta upp det till en ny dag då jag knaprat halstabletter, sovit och ätit i lugn och ro. Men då kan jag ju inte åka hem en timme tidigare imorgon eftersom jag då har 2 timmar att ta igen...

Dagen i bilder

Uppstigning alldeles för tidigt för min smak.

Men fantastiskt vackert ute...

... så vi gungade länge.

Efter lunchen däckade både jag och Stella.

På eftermiddagen drog vi ut till skogen.

Lika vackert.

Sedan kladdade Stella medan vi andra låtsades som ingenting.