Ett ögonblick. Ett helt liv.

Det är lördag. Jag väcks vid fem av en sorgsen klagosång. Lyfter in den lilla sångfågeln till vår säng och får sedan ligga i en dryg timme med små fötter hotfullt viftandes i mitt ansikte. Strax efter sex tumlar den lilla sångfågeln ur sängen, ger ifrån sig några höga toner för att sekunden senare somna om på min mage i soffan. Där ligger jag och hör henne andas. Mäter hur länge sedan det var vi låg så nästan varje natt. Kroppen minns hennes vikt, hennes armar runt mina och hur hennes ben snuddade vid mina höfter. Nu har den blivit dubbelt så stor känns det som. Hennes hår mot min kind, hennes fot vid mitt knä. Ligger där och hör henne andas medan jag tittar ut genom fönstret på världen som vaknar. Från mörker till ljus. Från total tystnad till ljudet av cyklar, fåglar och människor.
Vid sju vaknar även Stella, slår upp sina gröna ögon och ger mig ett leende som tyder på att vi delar en fantastisk hemlighet. Från vad som ser ut att vara djupsömn till klarvaken med planerad agenda på en sekund. "Se bilder" viskar hon och nickar mot dörren till sovrummet. "Pappa sover" förklarar hon med den där härliga självklarheten små barn kan ha. "Okej" viskar jag tillbaka och stjäl en puss medan jag letar telefonen mellan glipor i soffkuddarna. Sedan ligger vi i soffan i en halvtimme, hennes huvud på min arm, och tittar igenom alla foton i min telefon. 250 bilder, varav de flesta är på Stella. Från en liten plutt, tills i förrgår.
Ett ögonblick. Ett helt liv.

Info om ord

Dagens viktiga information:
Stellas pappa har lärt henne att säga "mamma snygg". Det låter gulligare än man tror.

Bland övriga mängder nya ord och kombinationer som poppar fram varje dag (känns det som iallafall) så är mina favoriter "nänä mamma prata (betyder att mamma inte får prata med någon annan och används dagligen) och "Stellas mamma nänä xx:s mamma, xx:s mamma vovve" (betyder att Stellas mamma inte är brorsans mamma, och hans mamma har en hund).

Early morning

Tidigt på morgonen tänker jag på gårdagen. Igår var det första föräldramötet på förskolan. Det allra bästa var att jag fick se massor av härliga foton på Stella som jag aldrig förut sett. Det känns så märkligt att vänja sig vid att ens barn, som nyss var en liten bebis, har ett eget liv på dagarna, som man inte längre har full insyn i. Jag fick se hur det ser ut när Stella leker och med vilka hon brukar leka. Jag fick se hur det ser ut när hon äter och det roligaste - jag fick se en dokumentation över när Stella och en kompis släpade alla förskolans utklädningskläder till tvättutrymmet för att noggrannt tvätta varje plagg och sig själva såklart. Vattenlek!

Trädgårdsfix

Idag tog vi ut gräsklipparen. Jag hade tänkt att vi skulle göra höstfint i vår trädgård, men det visade sig att Stella bestämt sig för att fixa hela grannskapet. Bara att haka på med andra ord. Och det var dagens träningspass.

Höstfunderingar

Jag brukar älska hösten. Alla vackra färger. Vara ute i naturen i krispig klar luft och sedan kura ihop sig inne under en filt och välkomna mörkret med tända ljus och annat mys. Men hittills har jag inte känt riktigt som jag brukar. Jag känner mig trött och har svårt att hitta energi och kraft till annat än det jag måste. Jag vet inte hur mycket det har att göra med mitt arbete. Nu funderar jag också på hur mycket det påverkar Stella. Alltså, jag menar inte att jag är deprimerad eller så. Men jag är inte så pigg som jag brukar, inte så kreativ som jag vill. Jag tvingar mig själv att leka den där extra stunden eller inte höja rösten när jag är på väg och ofta rör sig tankar på att krypa ner i sängen eller soffan så fort barnen lagt sig istället för att göra annat mer socialt eller kreativt. Jag har liksom inte så mycket ork. Och det stör mig för att jag vill orka såklart, men samtidigt har jag bestämt att bara låta mig själv vara ett tag. Jag har ju börjat pendla och ska göra det fram till jul. Jag bestämde mig för att verkligen ge läraryrket en chans och försöka hitta tillbaka till den där gnistan jag en gång hade. Men hittills hittar jag den inte och känner inte så mycket glädje över jobbet och det gör mig väldigt ledsen. Jag tror att jag vill göra något helt annat, men jag vet inte när och hur jag ska hitta energin och kreativiteten att ta mig bort från där jag är och hitta något annat. Nu ska jag mysa med min Stella i soffan en stund innan hon ska sova, kanske baka en äppelpaj och sedan kolla på tv hela kvällen.

Kortis

När vädret är kallt och inte inbjuder till långa stunder ute får man roa sig bäst man kan. Vi har bakat med play do, ätit popcorn och haft myskväll framför barnprogram, badat, fikat, byggt med klossar och hängt på affärer. Just nu provar Stella kläder och leker med en telefon medan jag ska fixa middag.