En blogg om livet som förälder

lördag 5 november 2011

Det heter väl föräldraledighet, inte mammaledighet?

Eftersom jag inte fick så mycket sömn inatt var jag lite irriterad på morgonen och det fick mig att fundera allmänt på sådant som irriterar mig. Därför tänkte jag dela med mig av några irritationsmoment sedan vi fick barn (och med vi refererar jag till mig själv och barnets pappa). Jag valde att börja arbeta när Stella var 7 månader, dels eftersom vi ville dela på föräldraledigheten så lika som möjligt och dels för att min arbetssituation krävde det (en helt annan historia som jag grubblar mycket på). Att jag började arbeta så "tidigt" ansågs nog lite chockerande av många, vilket jag ändå var rätt förberedd på. Men det jag inte var förberedd på var att så många skulle fråga vem som tar hand om Stella när jag arbetar. För mig kändes det ganska självklart att människor borde anta att hennes pappa är föräldraledig då jag arbetar. Men många har frågat om det är mormor eller farmor som är med Stella på dagarna. När jag talat om att hennes pappa är föräldraledig har min sambos förträfflighet applåderats och höjts till skyarna (detta är främst av äldre kvinnor). "Men så fantastiskt!" Första gången jag fick frågan om vem som var hemma med Stella så var det av en äldre kvinna med invandrarbakgrund, så jag tänkte att det kanske är något hon är ovan vid och därför är det inte så konstigt. Men sedan hände det vid flera tillfällen och de som frågat har visserligen ofta varit äldre, men inte lastgamla. Och aldrig har en man frågat så. Enbart kvinnor. Märkligt...

Ditt ord är min lag

Fick vakna vid 4 imorse och gå upp vid 5.  Dessutom tyckte Stella att jag, när jag hålögd släpat mig upp, skulle bära runt på henne på en arm (som en liten drottning) så att hon kunde peka vart hon ville gå och säga vad hon ville se. "Ampa" betyder: gå till lampan nu, slöfock.
"Titta" betyder först stirra fascinerat, sedan slita, dra och till sist försöka äta. För mig gäller det under tiden att försöka hålla Stella i rätt position och inte släppa, annars kommer ett till uppfordrande "Titta".
"Oma" betyder: visa mig den största blomman nu och låt mig försöka slita sönder alla blombladen.
"Nänä" sagt i hotfull ton betyder: försök inte släppa ner mig på golvet för då kommer jag att skrika.
"Of" betyder vovve och när jag inte kunde trolla fram en vovve sådär vid halv sex blev hon lite besviken och fick trösta sig med att leka med en nalle istället.

torsdag 3 november 2011

Vikarie

Vilken tur att det finns vikarier som kan rycka in när man känner sig lite krasslig själv!

Föräldraledig

Jag är hemma sjuk från jobbet, idag och igår. Det känns lite som att gästspela som föräldraledig igen och jag längtar tillbaka som bara den. Sentimental som jag är känns hela föräldraledigheten, koliktiden och sjukhustiden som en rosa skimrande hägring där allt var mysigt och ingenting jobbigt (fast jag har jätteont i halsen, feber och värk i kroppen). Nä, vadå, jag grät väl aldrig och inte var jag så trött. Nej då.

tisdag 1 november 2011

Vad man hinner på två sekunder

Hallå, vad vill du? Jag har inte tid att stå stilla, måste gå!
Vet inte om det beror på att jag är förkyld och sitter och ligger stilla mycket mer, men jäklar vad snabb hon har blivit! Två meter på två sekunder krypandes och två meter på tio sekunder gående med den där söta nybörjarvaggande stilen. Och hinner dessutom riva ner allting från valfritt bord, skåp, hylla, låda på två sekunder också, medan en hostig och trött mamma knappt hinner reagera.

måndag 31 oktober 2011

Kämpigt.

Jag kämpar nu. Känner mig jättetrött. Stella har verkligen inte varit på strålande humör de senaste två veckorna. Stressigt på jobbet. Stressigt hemma. Dåligt samvete över någonting för det mesta. Drömmer om jobb och vaknar och känner mig lurad på sömnen. Usch. Sen blir jag ännu mer stressad när jag tänker på hur mycket min stress kan påverka Stella. Vilket svammel. Nu ska jag dricka te och inte flytta mig från soffan på minst två timmar. Så får det bli!

söndag 30 oktober 2011

Dansa dansa dansa!

Vi lyssnar mycket på musik hemma. Spelar musik. Spelar gitarr. Varje dag. Och Stella dansar alltid när hon hör gitarren. Alltid. Ibland står hon och dansar och ibland sitter hon och liksom vaggar fram och tillbaka i olika hastighet, beroende på låtens tempo. Hur gulligt som helst. Nu tror jag att hon även vill lära sig att spela gitarr. Kanske vi kan ta lektioner tillsammans.