Jag kämpar nu. Känner mig jättetrött. Stella har verkligen inte varit på strålande humör de senaste två veckorna. Stressigt på jobbet. Stressigt hemma. Dåligt samvete över någonting för det mesta. Drömmer om jobb och vaknar och känner mig lurad på sömnen. Usch. Sen blir jag ännu mer stressad när jag tänker på hur mycket min stress kan påverka Stella. Vilket svammel. Nu ska jag dricka te och inte flytta mig från soffan på minst två timmar. Så får det bli!
3 kommentarer:
Usch, det låter inte bra. Ta hand om dig och tänk på att man bara kan göra sitt bästa, inte mer! ta det från en stressad storstadsmamma som vet vad hon talar om...
Tack! Och detsamma till dig, stressade storstadsmamma - ta hand om dig!
Kom och tänka på det där du skrev förut om små stoppskyltar längs med vägen, kanske behöver du fler sådana just nu, om det är möjligt, något inplanerat att se fram emot, pauser, extra mycket kärlek från Stellas pappa. Det är viktigt att be om hjälp när man är trött.
För Stella är du alltid den bästa mamma hon kan ha.
Många kramar! Tänker ofta på dig.
Skicka en kommentar