Det heter väl föräldraledighet, inte mammaledighet?

Eftersom jag inte fick så mycket sömn inatt var jag lite irriterad på morgonen och det fick mig att fundera allmänt på sådant som irriterar mig. Därför tänkte jag dela med mig av några irritationsmoment sedan vi fick barn (och med vi refererar jag till mig själv och barnets pappa). Jag valde att börja arbeta när Stella var 7 månader, dels eftersom vi ville dela på föräldraledigheten så lika som möjligt och dels för att min arbetssituation krävde det (en helt annan historia som jag grubblar mycket på). Att jag började arbeta så "tidigt" ansågs nog lite chockerande av många, vilket jag ändå var rätt förberedd på. Men det jag inte var förberedd på var att så många skulle fråga vem som tar hand om Stella när jag arbetar. För mig kändes det ganska självklart att människor borde anta att hennes pappa är föräldraledig då jag arbetar. Men många har frågat om det är mormor eller farmor som är med Stella på dagarna. När jag talat om att hennes pappa är föräldraledig har min sambos förträfflighet applåderats och höjts till skyarna (detta är främst av äldre kvinnor). "Men så fantastiskt!" Första gången jag fick frågan om vem som var hemma med Stella så var det av en äldre kvinna med invandrarbakgrund, så jag tänkte att det kanske är något hon är ovan vid och därför är det inte så konstigt. Men sedan hände det vid flera tillfällen och de som frågat har visserligen ofta varit äldre, men inte lastgamla. Och aldrig har en man frågat så. Enbart kvinnor. Märkligt...