Att börja om på förskolan

Vi trodde att det skulle bli nästan lika jobbigt som i höstas att börja förskolan igen för Stella. Därför känns det extra kul att det går över förväntan. En dag på hela veckan var hon lite missnöjd men nu fattar hon vad som händer; idag skickades pappa iväg med orden " pappa jobba". Häromdagen när jag hämtade Stella fick vi vända för att hon ville krama sin pedagog innan vi gick hem. Det känns så bra och tryggt att lämna Stella på förskolan och det blir liksom bara ännu bättre när hon numera kan uttrycka sina känslor mer och mer. Imorse blev hon jätteglad när jag berättade att det är torsdag, den dagen då alla avdelningar träffas och sjunger tillsammans. ""Ja, Stella sjunga. Vi komma vi komma!" (Knäppa unge, vägrar låten kring lucia och kör den trettio gånger om dagen nu i januari). Längtar för övrigt tills imorgon då jag slutar tidigt och hinner hämta Stella kring mellis...

Stella 2 år

Vilken dag! Jag har tyvärr inga foton att visa för jag har inte hunnit ta några, men ska fixa från Stellas pappa senare. Imorse firade vi Stella med presentöppning i sängen. Några tåg, mer tågbana, en klänning, ryggsäck, leklera och ett häftigt angry bird-mjukdjur slets fram under stor iver. Vi sjöng för Stella som allvarsamt lyssnade. Sedan lekte vi med tågbanan en stund. Idag har både förskolan och skoln planeringsdag så det passade ju toppen med mjukstart och ledig dag hemma med tvååringen och tioåringen. De har lekt så fint i flera timmar att jag blev alldeles tårögd. Vid flera tillfällen var jag på väg att hämta kameran för att filma dem tillsammans, men sedan tänkte jag att jag skulle njuta av de ögonblicken där och då istället för att missa hälften, eller förstöra genom att avbryta och försöka fånga sådant som liksom är mitt i. Så jag lät bli. På eftermiddagen kom en kompis på minikalas och då var Stella på lite mindre bra humör. Hon hade ingen lust att dela med sig av sina leksaker och domderade folk hit och dit med "Sluta!" och andra mindre trevliga uppmaningar. Jag antar att vi får se till att jämnåriga är här lite oftare så att hon inte växer till en bortskämd unge som inte vill dela med sig av sina saker... Efter middagen badade barnen badkar i 30 minuter och vi fick slita upp dem innan de torkat ihop till små russin. Nu ska jag ladda inför att börja jobba imorgon. Känns som en kalldusch.

6 jan 2013

Den här kvällen för 2 år sedan började jag känna att förlossningen var på gång. Den 6:e januari 2011 var jag beräknad att föda och egentligen kände jag på mig från att jag vaknade på morgonen att någonting var på gång, men jag märkte det på riktigt på kvällen. Efter att ha ringt in till till BB och frågat lite om förvärkar fick jag råden att ta 2 alvedon, lägga mig i badkaret, sedan försöka sova och fokusera på att det kunde ta ungefär en vecka innan det var dags. Jag gjorde så, men visste att jag inte skulle kunna sova. Jag låg i sängen och fantiserade om den lilla bebisen och när jag inte längre kunde sova gick jag fram och tillbaka genom rummen i vår lägenhet medan jag räknade minuter och sekunder. Jag åt ett äpple, jag spelade spel på datorn. Efter några timmar låg jag bara i soffan och räknade genom värkarna och efter ytterligare lite tid, vid kl 5 på morgonen så väckte jag Stellas pappa. Kl 9 kom vi in till BB. Resten är historia och dessutom min favorithistoria som jag ser framemot att återberätta åtminstone vid den här tiden varje år. Kring halv tolv på dagen den 7:e januari kom hon, vårt lilla mirakel. Imorgon fyller alltså Stella 2 år. Å ena sidan känns det som en evighet, å andra sidan minns jag vissa saker som igår och tiden har bara flugit förbi...