Födelsedag

Såhär glad var Stella när hon vaknade och insåg att det är hennes födelsedag.

Och såhär glad blev Stella över en alldeles egen tidning med hundar: Vovve!

Den 6:e januari 2011...

Den 6:e januari 2011 var jag beräknad att föda. Den dagen fick jag många samtal och sms från vänner och bekanta som undrade hur jag mådde och om den lilla bebisen var på väg att komma snart. ”Nej då, det kommer att dröja minst en vecka till”, sa jag till alla som undrade. Till min sambo sa jag att det var dags att sätta ihop spjälsängen och det ägnade vi en del av denna dag åt. Redan när jag vaknat på morgonen, efter att för första gången på länge ha sovit riktigt bra, kände jag nåt speciellt, som ett litet pirr, att det var dags. Det talade jag inte om för någon och intalade mig själv att det var för att det var just detta datum idag, dagen vi väntat på. Ju längre tid som gick kände jag det mer och mer, något hände i kroppen, den förberedde sig. På kvällen hade jag värkar och jag tyckte att de var lite annorlunda så jag ringde till förlossningsavdelningen. ”Det kan dröja länge ännu” sa en trevlig kvinna, ”Ta en alvedon och lägg dig i badkaret så att du slappnar av och kan somna gott inatt och förbered dig på att det kan hålla på i någon vecka”. Jag gjorde så. Givetvis kunde jag inte somna efter det där badet. När min sambo somnat gick jag upp och la mig i soffan. Där andades jag igenom värkarna. Sedan tog jag en paus, tog ett äpple för att bli pigg och få energi, och satte mig vid datorn för att spela Mahjong. Jag hade svårt att koncentrera mig så jag gick tillbaka till soffan. Nu tog jag tid på värkarna och bestämde mig till sist att det var dags att väcka den blivande fadern. Det här var vid 5 på morgonen. Vid 8 kände jag att det var dags att åka in och hoppades att vi inte skulle bli hemskickade. Jag minns den där korridoren, från sjukhusets entre till hissen upp till förlossningen. Jag hade svårt att gå upprätt då, fick syn på en kvarglömd rullstol i mitten och tänkte ”Varför sätter jag mig inte där? Nej, man ska röra sig, då går det snabbare”. Jag ville verkligen inte vänta, bli hemskickad och åter igen vänta i flera dagar. När vi kommit in i ett rum strax efter 9 på morgonen den 7:e januari och blivit undersökt fick vi veta att allt var klart, jag var helt öppen och det var ”bara att köra på”. Jag kände mig så otroligt lättad. Så det gjorde jag, - körde på så gott det gick. Strax efter halv tolv hördes det där skriket, såg jag den där lilla klumpen, världens vackraste. Jag frågade min sambo ”Är det Stella?” och han svarade. Så föddes lilla Stella, den 7:e januari 2011. Imorgon blir du 1 år.

Öppna!

Det är så spännande att se hur språket utvecklas hos små parvlar. Stella pratar hela dagarna nu även om vi inte alltid fattar vad det betyder. Mycket "dadadahä" och liknande. Helst diskuterar Stella lampor, bollar, klockor, hundar och sånt som är nänänä. Men nu börjar även mmm för mat komma oftare och oftare, samt puss, öppna och stänga. Och hon förstår i sin tur massor av vad vi säger - ibland känns det som att hon är en liten svamp just nu som suger upp allt. Öppna och stänga fattade hon direkt innebörden av och började genast kommendera mig att öppna skåp och ge henne grejer. Det känns härligt att kunna ha små konversationer med sin dotter på riktigt.

Stella: Öbba!
Jag: Ska jag öppna badrumsskåpet? Varsågod.
Stella: Dadahä. Däng!
Jag: Nu stängde du, öppna igen så kan mamma sätta in den rena handduken.
Stella: Nänä.
Jag: Kan du öpnna? Öppna Stella.
Stella: Öbba! Dä!
Jag: Tack. Vad duktig du är. Får mamma en puss?
Stella: Mmm.
Jag: Tack.
Stella: Öbba!
Jag: Dörren? Okej.
Stella: Däng!

And it goes on and on...

She is all about the carrots!

Tjena! Såhär fin näsa får bara såna som älskar morötter! Avis va?

Att äta

Funderar på om jag ska köra lite viktväktar-mat efter allt frossande under julen...

Topp fem att äta enligt Stella:

1. Bröd med smör. Helst käkar jag 2 rediga vetekakor till min kvällsgröt. Så himla gott.
2. En äppelhalva som jag får bita sönder själv.
3. Fruktpure. Fredagsmys!
4. Det mesta som pappa lagar. Karln är en mästerkock!
5. Papper, jag föredrar lite tyngre - typ kartong - med tuggmotstånd, härligt riv och en fadd eftersmak. När jag tuggat klart spottar jag ut, kramar massan till en liten boll och bjuder till någon i familjen eller lämnar bollarna på golvet så att jag kan tugga om dem nästa dag.

Att läsa

Jag ser med spänning fram emot hur läsandet utvecklas för Stella under 2012. Jag har köpt en del böcker men det är först nu under vintern och främst den senaste månaden som hon visat större intresse för dem än som tuggleksaker. (Men det kan ju bero på att hon har så utvecklad smak redan nu att det inte funkar med simpla sång eller pekböcker!) Nu bläddrar hon själv och läser särskilt två Alfonsböcker om och om igen. Några gånger har Stella suttit för sig själv i soffan eller i sitt rum och läst dessa själv med en liksom monoton läsröst. Det är så roligt att se. Hon är superkoncentrerad. Ibland slinker något ord som jag kan förstå emellan men det mesta är på hennes alldeles eget språk: "Dadahä...Å dadahä. Nä. Lampa. Dadahä. Dadadanä. Ovve. Ah.Dadadahä. Å dä. Bumba. Da."

Nedräkning

För mig börjar nu nedräkningen tills jag är föräldraledig igen. Imorgon inleds sista arbetsveckan på 4 dagar. Sedan ska jag och Stella hänga med varandra, titta på lampor, hundar, blommor och annat spännande fram till mars. Både skönt och lite läskigt. Och alldeles alldeles underbart som Askungen skulle ha sagt. Den senaste tiden har Stella varit ganska mammig och det känns bra att kunna finnas där för henne hela dagarna en tid framåt. Sen ser jag med spänning fram emot den gången då pappa är nummer ett och inte kan äta ifred för att en liten Stella står och sliter i hans ben och skriker "pappa pappa pappa". The end of an era!

Gott nytt år!