Dagarna

Mellandagarna är ett oförtjänt namn, kan jag tänka, för ofta är de de allra bästa dagarna, fyllda av mys och utan all den där förväntan som jul och nyår har. Förutom att vi har varit sjuka dessa mellandagar så har vi haft det riktigt bra. Igår åkte jag och tränade, gick på stan en sväng och shoppade lite, byggde pussel cirka 25 gånger med Stella, beställde hem jättegod pizza till middag och åkte iväg för att dricka vin med en kompis. Idag har jag och Stella varit på bio, fikat och lekt.

På kvällarna läser vi sagor och hittar på egna. Stellas hjärna föreställer jag mig som en liten John Bauer-fylld värld. Hon fascineras av troll, tjuvar, björnar, ormar och ödlor. Särskilt troll. De bästa sagorna är de som innehåller troll. Varje dag pratar hon om skogen och trollen och hennes röst får ett särskilt tonfall, extra dramatiskt, djupare och mörkare.

Det enda tråkiga, utöver att vi varit lite sjuka, är att vädret inte lämpar sig för ute-aktiviteter. Jag som var så peppad på pulka, skridskor eller kanske till och med skidor... Men istället är det bara slask och grus överallt. Jaja, kanske det vänder.

Sammanfattning

Vi har firat jul och hunnit njuta av några dagars ledighet då vi mest myst och umgåtts med familjen. Jultomten var otroligt populär hos Stella och hon överöstes av julklappar som hon såklart var väldigt tacksam över.
Såhär i slutet av Stellas andra år har hon slutat ha napp för gott och vi märkte en positiv skillnad bara efter några dagar. Jag hoppas att hon snart kan sluta sova middag för gott, men ibland behöver hon fortfarande sova 20 minuter på eftermiddagen för att orka med. Ordförrådet ökar hela tiden och orden blir tydligare och bättre. Ofta överraskas jag av nya ord och uttryck jag inte hör. Idag till exempel, när jag oroade mig över att Stella skulle slå sig på en hal klätterställning, så vände hon sig om och sa "Du kan lita på mig mamma, jag kan". Nu sover Stella äntligen i egen säng, en riktig barnsäng, utan att ramla ut, trots att hon snurrar runt hit och dit. Hon är både viljestark och känslosam och mot slutet av året så har hon blivit bättre och bättre på att hantera känslostormar. Jag hoppas att det håller i sig. Ser framemot att få möta 2014 och fira en liten tre-åring om bara någon vecka.

Bortskämd lördag

Idag har jag shoppat massor. Eller inte massor, men det var länge sedan jag handlade så mycket på samma dag eftersom jag oftast jobbar 10 timmar per dag och inte hinner handla annat än mat. Har dessutom handlat god middag, lagat mat i lugn och ro, ätit gott, sedan gjort upp planer för att därpå däcka i soffan som sig bör. Så fruktansvärt skönt med dessa utsträckta lediga dagar som väntar framför mig. Så tacksam över det. Samt oändligt tacksam över familj, friskt barn, jobb och inga akuta problem eller sjukdomar som hotar. Vilket liv jag lever ändå. Tur att jag uppskattar det, och skänkt lite slantar till musikhjälpen nyss, annars skulle jag bli alltför bortskämd.

Dessutom hann vi med en fika på stan...

... "Får jag se bilden, mamma?"

Jullov

Idag blev det äntligen jullov. Så fort betygen var utdelade kände jag en orimlig trötthet sänka sig över mig, som att jag inte klarade av att jobba en sekund till. Följaktligen avslutade jag snabbt som sjutton, åkte och hämtade Stella och fikade kaffe och lussebullar med henne istället. I köket radade jag upp fina julpresenter och kort jag fått med mig hem. 

Dan före dan före dan

Nu är det nedräkning. Snart jullov! Ärligt talat har jag mentalt gått på ledighet redan förra veckan. Idag fick jag kopiera om 2 klassuppsättningar med uppgifter som jag helt enkelt inte minns vart jag kan ha satt. Märkligt då jag huserar i två klassrum, bara har 5 skrivbordslådor och ett skåp som jag sökt igenom (flera gånger dessutom). För övrigt har jag visat film några gånger de senaste två veckorna.

Idag kom Stella förbi och hängde med mig på jobbet ett tag. Vi åt mellis i personalrummet, kollade in några kollegor och efter att Stella hjälpt mig förbereda lite pyssel inför morgondagen satte hon sig ner för att rita medan jag försökte jobba lite. Stella råkar som tur är tycka att det är väldigt spännande att följa med mig på jobbet och tycker dessutom att mina 2 närmsta kollegor är väldigt spännande och snälla. Det är jag tacksam över allt oftare, inte minst nu när jag gärna vill ge henne så korta dagar som möjligt på förskolan.

Såhär mycket snö har vi inte, men vi hoppas på några cm snart.

Helgens pysslande

Stellas pappa, med väldigt långa ben.

Stellas mormor när det regnar.

 Under helgen har vi pysslat och ritat en del. Sedan var vi på elvaåringens karategradering där Stella höll låda värre än en hamster i ett hamsterhjul. Hon sprang fram och tillbaka cirka etthundra gånger och underhöll alla i publiken med sina egna karatesparkar samt annat. Just nu känns det som en konstant trötthet och nedräkning till fredag och den efterlängtade julledigheten. Tror att Stella känner på samma sätt. För inte så länge sedan slutade hon sova på dagen, men nu händer det titt som tätt att hon däckar i bilen vid 16.30, helt slut. Vad skönt det ska bli att vara ledig hela dagar (för det mesta jobbar jag annars både lördag och söndag).

Luciapepp!

Förra året fick Stella magsjuka på luciamorgonen. Därför är peppen inför lucia stor i år!

Sötchock!

När jag tittar på bebisbilder får jag ibland lust att skaffa 4 till. Tänk att den tiden för alltid är bort. Och så attans kort. Nu förstår jag det. Synd att det inte går att göra fast forward och samtidigt kunna pausa och köra slowmotion ibland...

Tipp tapp

Jag och Stella kände julpeppen och bakade pepparkakor till tonerna av julmusik idag. Sen dansade vi, hoppade och sjöng i köket tills vi skrattade högt åt varandras rörelser. Efter en mysig kväll dunade stjärnan in och jag ägnade mig åt pappershögen som syns längst bak till höger på bilden. Dags att sätta betyg. Det ska bli så skönt när alla betyg är klara...

Godmorgon

Vi inleder lördagen med frukost och spel. Stella älskar pussel, både i trä och såna som finns på telefonen.

Första advent

På morgonen såg vi julkalendern i soffan med frukost till. Extra spännande var såklart att en av karaktärerna heter Stella, men annars var det inte så himla kul tyckte Stella. Sedan åkte Stella och hennes pappa till badhuset medan jag drog till jobbet i några timmar. På eftermiddagen möttes vi upp på stan. Vi hann både träffa jultomten (som Stella nog tyckte såg skröplig ut, eftersom hon frågade om någon hade slagit tomten) och tala om att en klocka att ha runt handleden vore en finfin julklapp, rida på en ponny och fika.

Nu sitter jag här med en tekopp och längtar så mycket efter julefrid att jag har lust att ta fram julgranen på en gång. Har skaffat en målbild, precis som inför förlossningen, och den inträffar nästan direkt när betygen är satta.

Vad f-n! Gobbe!

Förutom att pussas och äta lussebullar så har vi julpyntat idag. Vi åt lunch på stan och då råkade Stella spilla lite vatten från sitt glas, varpå hon tyckte att en äldre herre gav henne elaka blickar. Så hon spände ögonen i honom, stirrade hotfullt och pekade "Mamma, jag tycker inte om den där gobben! Gobben är arg på mig. Jag menar den där gobben!" Hade svårt att hålla mig för skratt. En stund senare svor hon på en affär när jag sa att vi inte skulle köpa glass. "F-n!" Jag blev förskräckt och förklarade att vi inte säger såna ord, varpå hon förklarade att pappa sagt så när han körde bil; "Men för f-n, din gobbe!". Så hade han minsann sagt. Och på förskolan berättade hon igår att pappa brukar åka naken till jobbet (?!).

Lite snö och mycket jobb

Istället för att blogga har jag jobbat massor och klarat av de flesta utvecklingssamtal och annat. Under tiden har det hunnit snöa. Beundrade utsikten från fönstret på jobbet.

 Stella blev såklart sjukt peppad på snö hon också, men då hade det mesta försvunnit. Lika glad var hon ändå.

Lugnet

Med åldern kommer visdomen. Stella har börjat läxa upp övriga familjemedlemmar lite då och då. Favoriten är att någon ska "lugna ner sig", sagt i mild men något uppfordrande ton.

Lugna ner dig nu!

Det är mycket nu...

Det är mycket nu... Utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, utvecklingsplaner, omdömen, betyg och annat. Samtidigt som en liten S egentligen inte behöver sova på dagen längre och därför ibland lever rövare allt senare på kvällen. Den tid som jag brukar stöka undan lite kvällsjobb eller mysa med en kopp te i soffan. Förra veckan var jag tacksam över att vi har sådan tur att vi har föräldrar som kan hjälpa till med barnen. Tack vare Stellas mormor kunde jag smita iväg från vab-dag och ha utvecklingssamtal i fredags och tack vare Stellas farmor kunde vi smita iväg och fira en nybliven elvaåring på middag och egentid i lördags. Förutom att ta hand om sjukt barn och samtidigt jobba har jag hunnit möblera om, städa, fixa tårta samt kakor till elvaåringens kalas och rensa i förrådet. Dessutom har jag städat bort mobilsladden så att jag inte kan ladda över några bilder till datorn. Jaja, den dyker väl upp. För övrigt är jag trött.

Gullig? Jadå.

Stella leker med sina dockor för fullt och pysslar om dem. Hennes pappa säger: "Vad gullig du är Stella". Stella svarar: "Ja, jag är gullig pappa. Lugna ner dig nu."

Värsta vabbandet

För en tid sedan, när vi planerade in utvecklingssamtal på jobbet, nämnde jag att det bara finns 2 dagar då jag verkligen hoppas att Stella inte blir sjuk, och dessa är idag och imorgon, när jag är ensam hemma med barnen och har massor av saker på jobbet. Givetvis är Stella alltså sjuk idag. Jinx. Som tur är har min mamma möjlighet att hjälpa till imorgon så att jag slipper ställa in de utvecklingssamtal som ligger då. Så. Nu sitter vi här i soffan och tittar på Rio. En glad och lite febrig. Den andra trött och inne på andra kaffekoppen.

Ur kaos föds dansande stjärnor

Jag har läst att man måste ha kaos i sig för att föda en dansande stjärna. Idag hade jag det mer än vanligt och min lilla stjärna fick mig att inse värdet av mindfulness. Har försökt planera och förbereda så mycket jag orkat inför en tung vecka med utvecklingssamtal, nya arbetsområden, två barn och ytterligare två dagar själv med barnen. Imorse smög jag och Stella iväg tidigt för att handla god frukost och fira hennes pappa. Sedan har jag kämpat mot huvudvärk och stress på bästa sätt; ena stunden genom att gömma mig i Stellas rum nedbäddad bland några dockor och nästa stund försökt att stöka undan jobb och planering. Nu ligger jag i soffan under en filt, med en tom kopp glögg, en påse godis och en avslutad sorglig bok som jag hann gråta två gånger till. Söndagkväll.

Tack.

Lugn morgon med mys i soffan, en tur på stan, lunch och vila tillsammans inlindade i sängen, fika följt av några timmars lek, klättring och basket, sedan hem till god middag och ännu mer lek. Nu: lugnet, i skenet av svag belysning, en bra bok i soffan och vetskapen om att en påse chips och en film väntar. Jag behöver inte mer än så. Tack.

Kärlek - något att fundera över

Det händer mycket med Stellas tal. Hennes pappa tyckte sig märka förändringar efter att ha varit bortrest i 4 dagar. Det är lustigt hur hon plötsligt upptäcker hur ord ska uttalas och påpekar stolt och kanske lite förvånad "Det heter inte kaban, det heter banan".

Under de senaste veckorna har Stella varit väldigt familjekär. Hon leker många lekar där olika familjeroller testas. Stella är mormor, mamma, pappa och storebror till dockor och frågar mycket om barn och föräldrar. "Mamma, när jag var bebis då låg jag i din mage". "Mamma, din mamma är min mormor". Och ibland brukar hon rabbla upp en lång lista på personer som älskar henne. Häromdagen var Stella väldigt söt när hon fundersamt frågade mig om mosters kille också älskar henne.

Allhelgonahelgen

Igår tog vi vårt pick och pack och åkte till Stellas mormor och morfar för att sova över. Det är något som hon har sett framemot i flera veckor. Där åt vi gott, umgicks och hade det jättemysigt. Vädret har varit regnigt och grått så vi har mest varit inomhus. Till exempel har Stella fått se både foton och film från när jag var liten och det var roligt att se hennes reaktion. Många gånger hade hon svårt att se skillnad på vem av oss olika foton föreställde. Det var också svårt att förstå varför inte hon själv fanns med på filmen tillsammans med mamma och moster.

För några timmar sedan kom vi hem, lagade middag och åt med tända ljus, bara vi två. Det är både vilsamt och mysigt att vara vi två. Dels för att det känns som att vi har så mycket tid att göra saker och dels för att vi egentligen inte gör särskilt mycket och det är väldigt skönt att ha det så ibland. Dessutom hann vi med ett djupt samtal om de som inte längre finns här ibland oss - passande på allhelgonahelgen.

En bild i timmen

Tidig uppstigning och morgonmys.

Frukost och skratt i soffan.

Lekparkshäng och promenad.

Vi handlade och jag förfasades över några tidningar...

Paj till lunch - en favvo.

Stella sov och jag började jobba...

... men fortsatte med detta istället.

Ritade och pysslade.

Vi åkte förbi mitt jobb och Stella lekte medan jag planerade lite.

På bibblan hittade vi en bajsbok - fascinerande.

Fredagsmiddag: pastasallad.

Ensamlek i rummet.

Filmkväll: Emil och popcorn.

Skiftningar

Dagen började såhär: på väg till kompis-brunch.

På eftermiddagen dalade humöret...

... mer och mer.

På kvällen åkte vi på ljusfestival...

och humöret slutade på topp igen!