Idag på förmiddagen var jag och Stella på vår vanliga promenad, dvs några hundra meter till centrum, fixa några ärenden och sedan samma väg tillbaka. Först åker Stella pulka och sista 50 meterna brukar hon gå, vilket tar kanske 10 minuter ungefär eftersom det finns en del att upptäcka. På denna korta sträcka och korta tid så hann Stella idag med att fiska in 5 komplimanger och jag skulle uppskatta att det händer ganska ofta. Så är det ju med små barn. Idag fick vi höra att hon är så otroligt söt av två personer, att hon är så liten men ändå duktig på att gå av två personer och dessutom att hon är snabb. Det är oftast sådant folk kommenterar när vi är ute, ibland kan hon få höra att hon är bra på att prata om vi träffar någon med hund eftersom hon ofta skriker vovve som en tok.
Jag önskar naturligtvis att mitt barn växer upp och har stark självkänsla och gott självförtroende, tror på sig själv och går sin egen väg. Å ena sidan kan jag önska att Stella kunde fortsätta få höra sådana saker när hon om, säg 12 år, går och köper mjölk. Att hon sträcker på sig och tycker att hon är fantastiskt söt och snabb osv. Å andra sidan ser jag redan en fara i att barn får kommentarer för att de är söta. Jag kan inte enbart vara en stolt förälder när någon säger att mitt barn är söt. Givetvis tycker jag att Stella är världens sötaste. Men jag försöker själv redan nu att inte ge kommentera hennes utseende för mycket. Jag tänker på hur det kan påverka mitt barn i framtiden att få höra ofta av andra människor att hon är söt. Och jag önskar att mitt barn istället kommer att få massor av komplimanger om hur bra hon är på att springa, hur stark och snabb hon är, istället för hur hon ser ut. Såklart man får säga att hon är söt, men gärna också eller istället att hon är rackarns snabb, att hon har en stark röst, att hon kan säga många ord eller bara "Hej! Är det roligt att åka pulka?".
När vi så kom hem läste jag Johans blogg: http://hornstull.nu/?p=1890 och det fick mig att fundera vidare på detta med hur jag själv kommenterar andra barn eller bebisar. Om jag träffar en liten bebis, under 6 månader, så säger jag ofta att han eller hon är just liten och söt. För jag tycker, kanske som de flesta, att så små barn är just små och söta. Men jag hoppas att jag inte till större barn som börjar bli mer medvetna om sig själva och förstår vad jag säger kommenterar så ofta hur de ser ut. Det är lätt hänt och jag har säkerligen gjort så, men jag vill verkligen försöka fokusera på annat än utseende. För mig känns det viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar