Cyniska sommardagar

Vi har lagt vår tid på det som Stella hävdar att hon gillar mest; bada och åka bil. Att åka bil skulle jag säga att hon tycker är roligt i ungefär fem minuter, men tydligen går våra åsikter isär. Och antagligen vår tidsuppfattning med.

Den senaste veckan har jag då coh då drabbats av en konstig känsla. Allt är liksom för bra. Jag bara väntar på att något hemskt ska hända. Är inte van vid det här med att vara lediga tillsammans och ha så mycket tid att njuta och bara vara. Värsta lyxen. Att vakna på morgonen och fundera över vad man ska göra. Åka och bada eller nåt annat kul. Inte behöva stressa, inte behöva vara trött och ha dåligt samvete, för vi är två som kan hjälpas åt med allt. Det är väl typiskt mig att jag vara så cynisk så att jag väntar mig nåt hemskt. Nej, det är bara att ta emot och njuta av de här sommardagarna medan de varar.