Alltså, det är tungt nu. Mitt hjärta brister snart av att lämna en ledsen Stella på förskolan. Varje dag stålsätter jag mig själv så fort jag vaknar och intalar mig att det kommer att gå bra, eller bättre. Idag trodde jag verkligen att det skulle gå bättre men Stella var hysteriskt ledsen redan när jag öppnade ytterdörren och jag kände nästan hur jag själv höll på att börja gråta. Usch... Skriver mer senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar